Obs! Veckoplaneringen har reviderats 1 november 2015.
Varför denna studiecirkel?
Syftet med höstens studiecirkel om demokratisk omställning är att bredda och fördjupa förståelsen av de utmaningar samhället står inför idag. Framförallt vill vi vill belysa miljö- och energifrågorna och hur de hänger samman med samhällsekonomi och välfärd och frågor om demokratins former och innehåll.
Vi vill göra det här i form av en studiecirkel där alla kan bidra med sina erfarenheter och perspektiv, och tillsammans utforska olika sätt att praktiskt jobba för en demokratisk omställning.
En av utgångspunkterna för studiecirkeln är behovet av att utveckla en mer demokratisk och integrerad förvaltning av samhället. Frågor som egentligen hänger ihop hanteras idag ofta som om de vore separata problem. Istället för att ta ett samlat grepp kring ekonomiska orättvisor, arbetslöshet, klimat- och energifrågor, trafikfrågor och boendefrågor – för att bara nämna några viktiga frågor, förvaltas var och en av dessa frågor istället i varsitt ”stuprör” som bara berör denna fråga. Helheten blir på så vis ingens ansvar och möjliga ekologiska och multifunktionella lösningar utforskas alltför sällan.
Kopplat till problemet med stuprör är problemet att människor i gemen tilldelas ett väldigt begränsat inflytande och ansvar över samhällsfrågor. Medborgarnas direkta påverkansmöjlighter över grundläggande ekonomiska och politiska beslut är i realiteten väldigt små. Ofta sker detta till följd av nyliberala idéer om att ”marknaden” bäst sköter sig själv, men också av idéer om att ”det starka samhället” i form av en stark stat bör förvalta människors liv.
Kanske är det inte så konstigt att vi som medborgare inte klarar av att på allvar ta tag i saker som klimatfrågan, den ekonomiska krisen eller flyktingkrisen när makten är så centraliserad som den är i dagens samhälle?
I den här studiecirkeln kommer vi därför att diskutera hur våra roller i samhället utformas bäst för att vi som människor ska kunna leva goda och kloka liv. Vi kommer diskutera människors behov, bland annat utifrån Manfred Max-Neefs banbrytande perspektiv på detta. Med utgångspunkt i ett sådant brett och humanistiskt perspektiv på behov kommer vi granska vad det faktiskt innebär att vara medborgare, arbetare, producenter och konsumenter idag, samt vad det borde innebära att vara arbetare, producent och konsument respektive medborgare i ett samhälle i början 2000-talet?
Cirkelns upplägg
Cirkeln löper under 10 veckor och innehåller 4 block med två underrubriker till varje block. Samtal och diskussioner under cirkeln kommer att utgå från texter, föredrag och dokumentärer som kommer postas på www.stallom.nu
Material läggs upp varje vecka för varje nytt ämne. Vi beräknar att två till tre timmar per vecka av instudering och diskussion är tillräckligt för att hänga med, men det kommer finnas gott om material och diskussionsfrågor för alla som har möjlighet att lägga mer tid på studiecirkeln.
För de som studerar helt på distans kommer det vara särskilt värdefullt att det finns möjlighet för interaktivitet kring materialet på Google plus. För de som har en lokal studiecirkel och lokala möten veckovis eller liknande erbjuder möjligheten att delta i webbaserade diskussioner kring materialet på Google plus en möjlighet att få fler perspektiv på frågorna som diskuteras.
Studieplan
Här följer en kortfattad beskrivning av de olika momenten:
v. 41 Introduktion
Vi startar cirkeln genom att bekanta oss med varandra och planeringen, samt genom att formulera önskemål och frågor som vi vill få besvarade. Vi delar detta på cirkelns Google plus-sida.
Block 1: Den stora omställningen
v. 42: Ekologi & demokrati: Socialekologins grunder
Under denna rubrik gör vi en första bekantskap med de socialekologiska perspektiv och ideer som kommer att löpa som en röd tråd genom hela studiecirkeln. Vi tittar på de övergripande trender i dagens globala utveckling som ofta och med rätta framhålls som ekologiskt ohållbara. Det handlar om hur utvecklingen på ett globalt plan stör processer i geobiosfären så att vi riskerar att få en planet med färre ekosystem lämpade att bo i för människor. Medvetenheten om de här processerna och möjligheterna att bygga ett samhälle som inte förstör, utan snarare stödjer sunda ekosystem, växer idag. Samtidigt är vi långt ifrån en helhjärtad omställning av samhället. Vilka krafter i samhället är det som gör motstånd? Vad är det som hindrar oss från att bygga ett ekologiskt samhälle? Vi studerar och diskuterar vilken roll som spelas av olika samhällsinstitutioner, ojämlikhet, värderingar samt betydelsen av fördjupad demokrati för byggandet av ett ekologiskt samhälle.
v. 43: Framtidsscenarier – Vilken väg väljer vi?
Kommer vi klara av att avvärja en fortsatt förstörelse av levnadsbetingelserna på jorden? Eller kommer de kommande årtiondena vara präglade av kraftigt försämrade livsvillkor för mänskligheten? Enligt FNs miljöorgan UNDP och Global Scenario Group beror detta på vilken sorts samhälle vi lyckas skapa. En stor omställning av samhället är en möjlighet, men inte något som sker av sig själv. Scenarier där etablerade ekonomiska och politiska intressen låser fast utvecklingen i en destruktiv bana är också tänkbara. I det här momentet pratar vi övergripande om perspektiv på samhällsförändring och samhällsmodeller. Vilka möjliga scenarier kan vi se? Vad talar för och emot dem? Vilken samhällsutveckling vill vi se? Och vad behöver vi göra för att gör denna utveckling till verklighet?
Block 2: En ny ekonomi
v. 44: Motsägelser, kriser och öppningen för en ny ekonomi
Teknologins och ekonomins utveckling är full av intressanta motsägelser och motsättningar. Till exempel finns det starka trender mot större energi- och resurshushållning inom olika former av produktion, å andra sidan driver konsumtionstillväxten totalt sett på ett ökat resursslöseri. Automatiseringen av industrin fortlöper i hög takt. Datorerna och robotarna har även börjat ta över arbeten inom tjänstesektorn. Den nya tekniken tycks möjliggöra å ena sidan frigörelse genom överflöd, effektiv produktion, nya former av delande och samordnad användningen av resurser, och en övergång till nya ekologiskt hållbara energikällor. Å andra sidan tycks den samtidigt ge underlag för social utslagning, polarisering, ekonomiska kriser och nya sociala hierarkier. Vad krävs för att tekniken ska vara frigörande? Vad krävs för att teknikanvändningen ska bidra till en ekologisk, solidarisk och frigörande ekonomi?
v. 46: Kooperativ, allmänningar och kommunal förvaltning
Under den här rubriken studerar vi kooperativ, allmänningar och kommunal förvaltning av samhällets resurser. Kan detta bli grundpelarna i en moralisk ekonomi? Vi tittar på hur rörelser för ett mer kooperativt samhälle arbetar: I vilka sektorer finns de? Och hur kan de stödja varandra genom exempelvis delande av resurser och kunskap? Hur kan de jobba med allmänningar? Hur kan de bidra till att bryta ner stuprörsförvaltningen i dagens samhälle? Hur kan de stärka folk i rollerna som medborgare, producenter och konsumenter?
Block 3: Politik för omställning
v. 48: Ekologiska och demokratiska kommuner
Här går vi vidare och utforskar hur en kombination av ny teknik och ny organisering som t.ex. kooperativ och allmänningar kan användas för att bygga ekologiska och demokratiska kommuner. Vi tittar på öppningarna för en annan sorts organisering av vardagsliv, arbete och välfärd samt en aktivare relation mellan stad och landsbygd. Hur kan arbetslivet förändras för att inkludera alla? Hur kan jordbruk och industri ställas om för att gynna både ekosystem och människors livskvalitet? Vilken roll kan boende-, stadsdels- och bykooperativ spela i förvaltningen av en ny ekonomi som strävar efter ekologiskt hänsynstagande, social frigörelse och global solidaritet?
v. 50: Social mobilisering och deltagande demokrati
Vi diskuterar vidare hur steg mot ekologiska, demokratiska kommuner kan tas genom social mobilisering och direkt aktion för deltagardemokratiska beslutsprocesser i kommunerna. Att förstå möjligheterna för en demokratisk omställning av samhället förutsätter folkligt lärande och deltagande på en helt annan nivå än vad vi ser idag inom ramen för den ”representativa demokratin”. Vi diskuterar hur social organisering inom ekonomins och vardagslivets sfärer såväl som lokalval och kommunalpolitik kan utgöra en bas för att driva fram en demokratisk omställning.
Block 4: Några aktuella exempel
v. 1: Demokratisk konfederalism i Kurdistan
Här studerar vi utvecklingen i de kurdiska områden där en politik för deltagande demokrati blivit en viktig del av vardagslivet för hundratusentals kurder trots den svåra situationen i bland annat Syrien och Turkiet.
V. 3: Kommunala folkrörelser i Spanien och England
I Spanien har Indignadosrörelsen gått in i kommunalpolitiken och återupplivat en kommunalistisk politik som har rötter åtminstone så långt bak i tiden som motståndsrörelsen mot Franco. I England har vissa grupper möblerat om ordentligt i kommunalpolitiken. Vi studerar dessa initiativ, deras historia, krav och praktiska politik.
v. 5: Sammanfattning och avrundning
Avslutningsvis försöker vi sammanfatta och diskutera vad vi kan göra av de lärdomar, idéer, exempel, utmaningar och liknande som vi studerat inom ramen för den här studiecirkeln. Vi samtalar om möjligheter för aktivism, ny lokal politik såväl som regionalt, nationellt och internationellt samarbete för en demokratisk omställning.