Vecka 42 är underrubriken ”Ekologi & demokrati: Socialekologins grunder”.
Målet denna vecka är att få perspektiv på följande frågor:
- Hur ser dagens globala ekologiska kris ut egentligen? Hur beskriver vi den på ett bra sätt?
- Vad menas med socialekologi? Hur ser kopplingen ut mellan social problem och ekologiska problem, och mellan demokratiska och ekologiska utmaningar?
Flera aktörer arbetar med att beskriva den ekologiska krisen i huvudsakligen naturvetenskapliga termer. Forskare har till exempel etablerat begreppet ”Planetens gränser” (på engelska ”Planetary boundaries”) för att beskriva de miljöprocesser som styr jordens stabilitet . Eftersom mänskligheten under andra halvan av 1900-talet blivit den starkaste biogeosfäriska förändringskraften har samma forskare även börjat tala om att vi nu lever i en ny geologisk tidsålder: antroprocen.
Helt klart har detta perspektiv på den uppseglande krisen sina poänger. Perspektivet betonar bland annat att jordbruk och civilisationer växt fram under klimatmässigt ovanligt gynnsamma förhållanden. Det är dessa förhållanden som vår tids galloperande ekonomiska utveckling – den s.k. ”stora accelerationen” – riskerar att störa.
Läs här en kort text om de planetära gränserna ->
Titta också på det här korta videoklippet från International Geosphere-Biosphere Programme som förklarar både begreppen ”antroprocen” och ”den stora accelerationen”:
.
(Om du vill kan du istället för, eller i tillägg till, de två ovanstående materialen titta på Johan Rockströms presentation på TED talks som också presenterar begreppen och ger en liknande bild)
Problemet med de här i och för sig sakliga beskrivningar av utvecklingen är att de saknar en tydlig social dimension. Man pratar till exempel ofta om ”mänskligheten” som om det vore en person – som om vi alla gjorde ett lika stort avtryck på jorden och hade samma förutsättningar att påverka samhällsutvecklingen. När debatten blir dominerad av såna här problembeskrivningar finns det därför en risk att lösningarna som diskuteras fokuserar mer på teknik, procentsatser och ”policy”, och mindre på demokrati, social rättvisa, delaktighet och samhällsförändring.
Bilden behöver därför kompletteras med sociala analyser som blottlägger att samhället har inre problem som står i vägen för att folk tillsammans ska kunna välja en mer hållbar utveckling. Problemet handlar inte enbart om samhällets påverkan på miljön, utan lika mycket om relationer mellan grupper i samhället. Det handlar om institutioner och om ideologi.
Till exempel är vi många människor som tagit till oss av ovan nämnda problembild av den accelererande miljöförstöringen. Vi strävar på olika sätt efter att utforska meningsfulla handlingsalternativ. Några av oss väljer att handla ekologisk mat, vi använder mer hållbara transportsätt som t.ex. cykling, buss, spårvagnar, tåg mm, återanvänder saker osv. Men samtidigt märker vi att det finns krafter i samhället som inte påverkas av ”goda exempel”.
De problem vi stöter på som aktiva i de här frågorna är inte framförallt tekniska problem. Istället handlar det om att en viss ekonomisk logik låser fast utvecklingen längs vissa banor. Vi märker också att politiken som den ser ut idag knappast klarar av att rucka på, eller ens ifrågasätta grundläggande maktförhållanden. Stora grupper av befolkningen är inte aktivt involverade i samhällets beslutsfattande processer. Inte undra på att de sedan känner vanmakt inför de politiska och ekonomiska processer som formar hur vi tar hand om naturresurser och samhällsutvecklingen.
Kort sagt finns det vissa intressen i samhället som tjänar på att vi fortsätter förstöra miljön och att vi slösar med naturens resurser, och som också tjänar på att stora grupper i samhället hålls utanför de beslutsfattande processerna.
Att det förhåller sig på detta vis är en grundläggande insikt inom det kunskapsfält som kallas socialekologi, eller mer generellt politisk ekologi. Socialekologer eller politiska ekologer försöker utforska den sociala verklighet som lett fram till ”den stora accelerationen” och vilka krafter som idag driver den framåt. Men de intresserar sig också för de lokala, regionala och globala utmaningar som formar de ekologiska utmaningarna i dagens samhälle.
Med socialekologiska perspektiv rör vi oss bort ifrån ett abstrakt perspektiv på mänsklighetens relation till naturen. Istället tittar vi på enskilda samhällen och de processer som styr dem. Som socialekologer ser vi det dynamiska ekonomiska system som kallas kapitalism som en drivande faktor bakom miljöförstöringen och klimatfrågan. Men vi uppmärksammar också att det finns andra hierarkiska sociala system eller ordningar som underblåser dagens miljöförstöring. Det handlar om ojämlikheten mellan män och kvinnor, centraliseringen och byråkratiseringen av samhället, urbaniseringen så som den ser ut idag, och inte minst rasistiska strukturer som upprätthåller ojämlika internationella relationer, våld mot, och diskriminering av individer, segregering i våra städer mm.
Här presenter forskarnätverket ENTITLE, the European Network of Political Ecology, hur de ser på politisk ekologi:
.
Om politisk ekologi är ett mer generellt begrepp så syftar begreppet socialekologi ofta på en mer specifik politisk inriktning inom den politiska ekologin. Här lägger man stor vikt vid att inte bara kritiskt analysera hur maktförhållanden formar de ekologiska utmaningarna utan också att definiera den nya demokratiska modell vi behöver utveckla för att tackla krisen.
Redan 1964 beskrevs den socialekologiska analysen och demokratipolitikens övergripande innehåll och syften av en nordamerikansk grupp som kallade sig Ecology Action East i ordalag som än idag inspirerar.
En kort sammanfattning av kopplingen mellan ekologiska frågor och demokratiska utmaningar utifrån ett socialekologiskt perspektiv hittar du i Sveinung Legard artikel ”9 arguments for democracy” (3 sidor) Läs den! ->
Några frågor att diskutera och skriva om på Google plus vecka 42:
- På vilket sätt märker du av den ekologiska krisen? Vad uppfattas som de stora problemen där du bor?
- Hur uppfattar du att människor brukar prata om miljöproblem och den ekologiska krisen? Vad eller vilka brukar de se som ansvariga?
- Vad tänker du om de perspektiv som fördes fram av Ecology Action East 1964? Aktuellt eller föråldrat?
- Vad tänker du är alternativet till att demokratiskt tackla de ekologiska utmaningarna? Vad talar för respektive mot det?
Obs! Välj en eller ett par frågor att dela dina tankar kring i Google plus-gruppen. Ställ gärna frågor till de andra i gruppen!
Obs! Deltagande i cirkeln på Google plus förutsätter att du anmäler dig samt att du registrerat ett googlekonto/en gmailadress. Anmäl dig här och skaffa googlekonto här. Mejla din gmail-adress om du inte anmälde dig med den till cirkeln i ett separat mejl till cirkelledarna. Du får deras mejl när du anmält dig!