Text: Jonathan Korsár, uppdaterad 3 februari
Den som väntar på något gott väntar inte för länge… Förhoppningsvis är det så för er som väntat! Och för alla andra är det säkert bara en trevlig nyhet att en bok med titeln Orädda städer dimper ner i bokhandeln, lagom i tid för början på valrörelsen 2022.
Boken som sammanställdes av Barcelona en Com’u 2018 och därefter publicerades 2019 på engelska och franska, finns nu alldeles snart i bokhandeln!
Finns det orädda städer i Sverige? Eller borde det finnas mer utav det? Kanske är detta en alltför uppenbart retorisk fråga. Men begreppet ”orädda städer” väcker intresse. Detta märkte vi inte minst förra året då vi arrangerade folkhögskolekurs med samma namn i samarbete med Färnebo folkhögskola.
I år när det närmar sig val kan en annan fråga vara värd att ställa. Vilka krafter skulle kunna förenas bakom kravet på att bygga en orädd kommunalpolitik? Jag menar då inte största allmänhet, men konkret där du bor. Det är en fråga värd att tänka kring.
I Sverige är vi vana med att politiken nationellt såväl som lokalt och regionalt är prydligt inrutad enligt partipolitikens logik. Men kanske är det inte något vi bara stillsamt ska acceptera som något givet. Många länder har skilda valdagar för de kommunala valen och det nationella valet. Ofta med den uttryckta intentionen att skapa mer intresse för vad som faktiskt pågår i kommunerna. Och ställa oss medborgare på ett tydligare sätt inför frågan: vad vill vi med vår kommun?
I Sverige tenderar kommunen att reduceras till ett administrativt område till den nationella politiken. Ett stort problem är att så få är delaktiga. Så många har alltför lite att säga till om. Samtidigt har partierna rekordfå medlemmar. Klyftan mellan förtroendevalda och allmänheten är med andra ord större än någonsin. Alltför få är med i den politiska problemlösningen!
Lägg till det en ekonomisk utveckling som ökar segregationen, de ekonomiska och geografiska klyftorna. Med andra ord ett hårdare klassamhälle. Då har vi skapat den ekonomiska grogrunden för förbittring och syndabokstänkande, vilket vi också sett allt mer av i svenska politik de senaste årtiondet.
Men kan vi hoppas att de provocerande stora klyftorna också är grogrunden för nya demokratiska folkrörelser? Rörelser för lokal demokrati? Rörelser för solidaritet mellan olika delar av landet? Rörelser för solidaritet mellan människor med olika ursprung? Rörelser för en demokratisk omställning av arbetsliv och företagande i Sverige? För en grön omställning som gynnar och stärker både stad och land?
Låt oss hoppas det inför fortsättningen på 2022! Och för de kommande åren! Programmet för Orädda städer – som det går att läsa om i den här nya boken – kanske inte vinner valen runtom i alla Sveriges kommuner i höst. Men kanske kan vi säga att det är en liten men viktig seger med varje ny grupp människor som får lära sig om den här rörelsen för orädda städer, och att det faktiskt finns en mångfald sätt att praktiskt göra saker annorlunda lokalt där vi bor, på ett sätt så att alla kan delta i och vinna något på politiken som förs.
Har du inte läst Orädda städer? Eller vill du ge bort ett exemplar till en vän?
Beställ då boken från Lode förlag på www.oräddastäder.se eller på dina lokala bokhandel!