Lokala initiativ utvecklar demokratin!

Text: Jonathan Korsar

Samtidigt som högersvängningen på riksplanet återspeglas i kommunalvalens resultat pågår just nu en förändring i det lokalpolitiska landskapet. Lokala partier blir både vanligare och får idag större stöd än tidigare. Dessa lokala mobiliseringar har en tendens att överskrida riksdagspolitikens höger-vänsterskala och har ofta fokus på att öppna upp politiken och fånga upp lokala behov som förbisetts.

Hela 00-talet präglades av en uppåtgående trend för lokala partier i kommunalpolitiken. Under 10- och 20-talet har trenden fortsatt. I valet 2014 fick 38 lokala partier över 10 procent. I valet 2018 lyckades 44 av 316 lokala partier få mer än 10 procent av rösterna i kommunen där ställt upp.  Sju partier fick över 20 procent och två samlade över 30 procent.

Inför valet 2022 jobbade ett antal av de lokala partierna ihop för att öka uppmärksamheten kring att det finns möjlighet att rösta annorlunda i lokalpolitiken. Detta gjorde man genom organisationen Lokala partiers nätverk. I denna kampanj uppmärksammades bland annat att 49 av dessa lokala partier är med och styr sina kommuner, vilket innebär att ungefär var sjätte av Sveriges 290 kommuner delvis styrts av ett sådant parti under den sista mandatperioden.

I valet 2022 jämfört med valet 2018 ökade antalet lokala partier som deltog från 118 till 138. Även antalet kommuner med lokala partier ökade från 121 till 129. Valresultatet visar också att antalet kommuner i landet där lokala partier fått minst fem procent eller mer av rösterna ökade i årets val jämfört med 2018.

Även om den övergripande trenden är att lokala partier får mer mandat i fler kommuner så gick 12 av de 20 lokala partier som var störst 2018 bakåt i valet 2022.

Regionalt såg det också olika ut för de lokala partierna. I till exempel Stockholms län gick småpartierna generellt bakåt. I andra regioner som Uppsala län och Värmland har småpartierna gått framåt. De 15 kommuner där lokala partier fått minst 20 procent av rösterna är alla landsbygdskommuner, vilket kanske pekar på att grogrunden för den här typen av lokala mobiliseringar är större på mindre orter.

En del nybildade partier gör succé, till exempel fick Knivsta.nu 27,5 procent i Knivsta och en utbrytargrupp ur Socialdemokraterna i Övertorneå, Framtid S i Övertorneå, fick 15 procent i sitt första val. I Gislaved fick nystartade Medborgarpartiet i Gislaved 18,5 procent av rösterna. Folkinitiativet Arjeplog, som bland annat jobbat mot beslutet att lägga ner en gymnasieskola men som också anammat ett bredare program för ”öppenhet, diversifiering, och utveckling, inte avveckling … ett Arjeplog för alla, ung som gammal”, fick 29 procent av rösterna i kommunen.

Varför går de lokala partierna framåt?

På kommunalt plan kan medborgare mer direkt relatera till olika politiska sakfrågor. Det är tex inte ovanligt med lokala partier som både vill stärka det offentliga och underlätta för lokala företag. Frågor som på riksnivå traditionellt varit vattendelare mellan socialistiska och borgerliga kan med andra ord i det lokala sammanhanget uppfattas på ett annat sätt eller få stå tillbaka till förmån för andra frågor som upplevs som mer angelägna. Ett exempel på hur det politiska tänkandet ser annorlunda ut i lokalpolitiken jämfört med på riksnivå är Lomma, en moderatstyrd kommun som återkommunaliserade äldreomsorgen.

Detta att det finns öppningar för en annan sorts medborgarpolitik på lokal nivå är också något som beskrivs i boken Orädda städer – en guide till den globala municipalistiska rörelsen som kom ut i början av 2022. Boken visar att utvecklingen mot fler lokala partier med nya visioner om en bättre demokrati och en samhällsförvaltning som bättre svarare mot lokala behov är en global trend.

Statsvetaren Sofie Blombäck pratar om tre skäl till att lokala partier uppstår. Det kan handla om en lokal fråga som samlar folk, till exempel hot om nedläggning av en skola. Det kan också handla om att folk lokalt vill kunna driva lokala frågor utan att ta hänsyn till riksdagspolitiken. Slutligen kan det också handla om att personer lokalt är oeniga med ett parti de annars stödjer i riksdagspolitiken.

Hoppfull trend värd att stärka

I ett politiskt läge där politiken generellt svänger åt det auktoritära och mindre demokratiska hållet är det hoppfullt att det lokalt sker demokratiska mobiliseringar. En utmaning är dock att se till att denna demokratiska impuls också faktiskt leder till en fördjupning av demokratin.

Lokalt finns stora möjligheter att göra människor direkt delaktiga i utformningen av politiken. Detta kan ske tex genom medborgarbudgetar, bygdestämmor, deltagande fysisk planering och liknande. På lokalt plan kan de förtroendevalda ha en mer direkt relation till de som har valt dem. På så sätt spelar kommunalpolitikens ”hur” lika stor roll som politikens ”vad” i den lokala verklighet där de flesta av oss spenderar vår vardag.

Samhällsekonomin är också mer begriplig lokalt, till exempel hur den offentliga sektorn samspelar (eller inte samspelar) med det privata näringslivet. I det lokala sammanhanget blir det tydligt att många verksamheter (inte bara de offentligt ägda) är allmännyttiga; det är ju inte minst en mångfald av lokala företag som möjliggör livet i Sverige. Således finns det också goda förutsättningar för allianser mellan sådana grupper av individer som i riksdagspolitiken fångas upp av antingen höger- eller vänsterpartier.

Låt oss därför värdesätta de lokala mobiliseringar som just nu sker runtom i landet. För att bryta upp den partipolitik som ofta brister i sina oklara visioner för lokalsamhället, och ibland också i sin förvaltning av våra gemensamma resurser. Låt oss med ett kritiskt öga visa solidaritet med alla initiativ som vill främja lokal demokrati och som söker att involvera fler i det lokalpolitiska arbetet. Engagerar vi oss i den här typen av mobiliseringar kan vi i bästa fall bidra till att förnya samhällsförvaltningen och driva på för en demokratisk omställning av både lokal politik och samhällsekonomi.

Foto ovan: Bjørn Utne, CC BY-SA 2.5 https://creativecommons.org/licenses/by-sa/2.5, via Wikimedia Commons