Text: Jonathan Korsar
Krisernas och folkrörelsernas Europa existerade även innan pandemin slog till. Det är hoppingivande att se att de demokratiska rörelsernas Europa också är mycket aktivt i att hantera krisen.
I till exempel Frankrike har de rörelser som hade uppstått innan pandemin, såsom gula västarna, under pandemin på allvar klivit in i och börjat omforma kommunalpolitiken.
Anne Hidalgo, borgmästaren i Paris, och hennes plattform Paris en Commun har t.ex. satsat på att skapa 15-minuters staden. Inom 15 minuter ska alla medborgare i Paris kunna ta sig till jobb, skolor, parker, butiker och annat de behöver röra sig till i sin vardag.
Hidalgo och hennes Paris en Commun är långtifrån ensamma om att ta sats under pandemin. I förra årets lokalval i Frankrike såg 66 städer helt nya oberoende lokala medborgarplattformar ta över makten i kommunalpolitiken. Högt upp på dagordningen för dessa lokala medborgarplattformar står arbetet med att fördjupa demokratin och konfrontera sociala orättvisor. I Paris har de till exempel arbetat med deltagande budget för att göra fler medborgare direkt delaktiga i beslutsfattandet kring kommunens investeringar.
Liknande rörelser har också växt fram i en rad städer runtom i såväl som utanför Europa under det senaste 10 åren, ofta som ett direkt svar på den nedskärningspolitik som många länder upplevt i kölvattnet av finanskrisen 2008. Dessa rörelser har ofta en tydlig feministisk agenda och talar ofta om att feminisera politiken. De har ett starkt fokus på allas rätt till staden, vilket lyfts fram inte minst nu under pandemin. De fokuserar mycket på allas rätt till en bostad och de strävar liksom Paris en Commun efter att på olika sätt skapa verklig delaktighet i den lokala demokratin. De jobbar för att stärka lokal ekonomi och satsningar på mer kooperativt företagande.
Förutom de kanske mer välkända spanska och de redan nämnda franska rörelserna finns rapporter om så kallat municipalistiska* medborgarplattformar i bland annat Argentina, Polen, Tyskland, Storbritannien och Libanon.
* Plattformarna kallas municipalistiska, eftersom de fokuserar på kommunen vilken på spanska, franska och engelska benämns municipio, municipalité respektive municipality.
En ny municipalism – snart även i Sverige?
Frön till till en ny municipalism även i Sverige finns möjligen i städernas rörelser mot renovräkningar och för allas rätt till ett bra boende och i lokala rörelser mot rasism och i rörelser för att försvara vår gemensamma välfärd. Den allmänna utvecklingen mot ett hårdare klassamhälle som vuxit fram genom årtionden av nyliberal politik och den växande klyftan mellan stad och land, liksom den tilltagande segregationen i Sverige tvingar i vilket fall som helst fram nya politiska mobiliseringar.
Det är också ett faktum att kommunen är en öppen arena, även om dess demokrati är rätt hårt ansatt efter kommunsammanslagningar och årtionden av marknadsanpassning. Kanske kan frön till en municipalistisk rörelse i Sverige också gro ur ett förnyat intresse för lokalt kooperativt företagande, bygdebolag och ur rörelser för verkligt medbestämmande på arbetsplatserna? Kanske ser vi frön till en ny municipalism i trenden mot att allt fler lokala listor ställer upp i de kommunala valen? Och i initiativen för att få kommuner även i Sverige att pröva sig fram med olika former av deltagande demokrati?
Ovanstående är några av de rörelser och utvecklingstendenser i det svenska samhället som liknar det vi sett runtom i och utanför Europa de senaste årtiondet.
- Vill du lära dig mer om de nya rörelserna i och utanför Europa?
- Vill du lära dig mer om vad de lyckats åstadkomma praktiskt?
- Och är du nyfiken på vad det skulle kunna innebära att göra din egen stad till en ”orädd stad”?
Då kan du snart läsa mer om de här rörelserna även på svenska! I sommar kommer nämligen boken Orädda städer – en guide till den globala municipalistiska rörelsen. Boken gavs ut på spanska, franska och engelska 2018-2019, och är nu i samband med den svenska utgåvan uppdaterad med ytterligare ett kapitel som skildrar utvecklingen internationellt de senaste 3 åren.
Du kan även delta i distanskursen med samma namn som boken, som ges på Färnebo folkhögskola 12 april – 14 juni. I kursen kommer vi utgå från boken, våra egna städer och en rad kompletterande material, till exempel pedagogiskt material producerat av rörelsen för orädda städer i Frankrike. Vi ser framemot att ha dig med på kursen!
Nedan några av de 140 personer som bidragit till texterna i boken samt den kommande bokens omslag.
