Vilken bild skapas i dig av uttrycket ”upptrappning inför valet”? Är det en positiv bild? För mig låter det ganska cyniskt. Strategier, utspel och spektakulära manövrer från den lilla samhälleliga minoritet vi kallar politiker. Politik reducerad till etablerade partiers spel. Men mina associationer, som jag kanske delar med många, utmanas av något som just nu pågår i Skåne.
Det finns en outnyttjad kraft i de demokratiska processer som ligger bortom vanlig partipolitik. Vi som strosar in på Malmö stadsbibliotek en krispigt knoppande aprilmorgon känner av den. ABF Skåne, Oxfam Sverige och Allians för Rättvis Klimatomställning har bjudit in till Framtidsverkstäder, ett projekt som vill ge den skånska allmänheten inflytande över politiska processer. Framtidsverkstäder har blivit en alltmer använd metod för att låta människor identifiera problem tillsammans, föreställa sig önskvärda framtider och formulera förslag till förändring. I vårt fall är målet att ta fram förslag på hållbar politik som senare ska överlämnas till politiker. Vi är ett sextiotal personer som välförsedda med fika sitter samlade i en stor sal.
Diskussionerna baseras på Munkmodellen, en modell för att föreställa sig en framtid inom hållbarhetens gränser. I smågrupper får vi diskutera fram konkreta förslag på förändring och placera dem på en fysisk karta utifrån hur socialt och miljömässigt hållbara de är. Genom att fokusera på teman som boende eller mobilitet lyfts det lokala fram, men förslagen kopplas även ihop med globala förändringar genom sin placering på kartan. Väldigt snabbt tar diskussionerna fart i varje litet hörn av rummet. När vi väl kommit igång verkar arrangörernas största problem vara att få folk att pausa samtalen för att gå till nästa steg i programmet. Alla grupper rapporterar till arrangörerna under arbetets gång om att processen flyter på bra. Vi stöter och blöter frågor hela dagen, och senare på eftermiddagen presenterar samtliga grupper flera förslag som ska överlämnas till politiker. Tidningen Sydsvenskan kommer också förbi och gör ett reportage om projektet.
Vilken typ av samhällsförändring skapar sådana här projekt egentligen? Ambitionen känns igen från många andra försök att öka medborgarnas deltagande i demokratin. Att ta fram förslag till politiker är en typ av rådgivande verksamhet som används i många kommuner runt om i Sverige som ett svar på att avståndet mellan befolkning och politiker upplevs som för stort. (se Balz 2022, Löfgren & Agger 2021) Den sortens processer kan vara viktiga byggstenar för en fördjupad och mer deltagande demokrati, men de räcker inte i sig. Om människor ska känna sig delaktiga i det politiska livet kan vi inte stanna vid att medborgare ger råd och politiker fattar beslut. Politiskt inflytande kan vara så mycket mer.
En annan fråga gäller hur brett deltagandet egentligen kan bli med den här sortens satsningar. De flesta deltagare i denna framtidsverkstad var redan aktiva i någon ideell förening eller organisation, ibland med tydligt politiskt syfte. En del studerade ämnen som relaterar till demokrati eller miljö. På så sätt var vi som deltog en liten, redan engagerad grupp i samhället. Samtidigt kan projektet knappast kallas elitistiskt. Det var inte fråga om ett litet gäng demokrati-experter som befäster avståndet till den “riktiga” politiken genom att ge råd åt makthavare. Många, däribland jag själv, hade ingen erfarenhet av liknande workshops. Deltagarna kom från olika organisationer och sammanhang. Det var inte ett tvärsnitt av befolkningen, men det var inte heller en professionell expertgrupp.
Det som gav mig hopp var hur snabbt samtalen faktiskt blev givande. Trots tidspress och visst stök kunde vi samarbeta och genom diskussion få fram riktigt vettiga förslag att presentera. Processen satte igång mycket mer än det som till slut skulle överlämnas till politikerna. Det var i samtalen som något verkligt demokratiskt faktiskt uppstod. När bra politiska diskussioner kommer igång slutar de inte med att deltagarna bara blir nöjda. Istället väcks tankar utöver de begränsade sakfrågorna. Diskussionerna blir så gott som alltid mycket bredare och djupare än förväntat, och omfattar frågor om demokratins struktur och innehåll: Hur vill vi att beslutsfattandet i samhället ska se ut? Hur vill vi delta i demokratin? I och med detta ökar motivationen till politiskt deltagande och vägar framåt för samhället stakas ut. I sådana samtal visar och stärker vi vår förmåga att samarbeta om politiska frågor. För en stund har vi inte bara talat om politiken utifrån, utan tagit plats i den. När vi diskuterar utövar vi en politisk handling i sig.
De vanliga farhågorna för politiska gruppdiskussioner är befogade. Samtal kan bli hätska, virriga, fruktlösa, eller tas över av ett fåtal. Men utgången kan också bli det motsatta. Vi människor besitter en stor potential för att samarbeta som demokratiska medborgare om vi bara får chansen. Det kräver fysiska utrymmen, tydlig struktur och en gemensam ambition att försöka lösa samhällsproblem tillsammans. Jag har känt igen samma sak i ett annat sammanhang. På Malmö stadsbibliotek har en liten grupp demokrati-intresserade startat Framtidsfika, ett möte mellan främlingar i form av strukturerade samtal om hur vi vill att framtidens samhälle ska se ut. Även där har samtalen snabbt blivit både konkreta och engagerande. Under rätt förhållanden kan de flesta grupper identifiera gemensamma problem och formulera möjliga lösningar. De kan lära sig av varandra och utveckla de förmågor vi behöver för att fatta politiska beslut tillsammans. En sådan grund för en mer utvecklad demokrati är möjlig att börja skapa här och nu. Och det ger mig hopp när vi lommar ut från stadsbiblioteket och blinkar i aprileftermiddagens skarpa solljus. När jag tänker att snart är det val tänker jag mindre på kallt beräknade strategier och mer på hur ett valår också kan väcka politikern inom oss alla.
Förslagen som togs fram under dagen ska överlämnas till politiker den 27:e maj. För den som vill veta mer om projektet, kolla på: https://www.ark-sverige.org/framtidsverkstader
Arrangören av dagen kommer från Förändringsakademin: https://www.forandringsakademin.nu/
ABF Malmö anordnar även en studiecirkel baserat på Framtidsverkstäder!
Vidare läsning:
Baltz, A. (2022). Disseminating and collecting information: municipalities’ communicative practices and deliberative capacities. Local Government Studies, 48(1), 48–67. https://doi.org/10.1080/03003930.2021.1909575
Löfgren, K., & Agger, A. (2021). Evaluating the Democratic Quality of Local Democratic Practices – Sampling Seven Frameworks. Scandinavian Journal of Public Administration, 25(3/4), 87–106
