Blogg

Municipalism – när vänstern återupptäcker kommunen

Den politiska rörelsen municipalism har utvecklat en mångfald av praktiker för att stärka politiskt deltagande, där det viktigaste är att förändra relationen mellan invånare och kommun. Svante Malmström beskriver den som en fruktbar jordmån för en utmattad vänster.

(Artikeln har tidigare publicerats i tidskriften Ny Tid)

I kommunvalen i Spanien 2015 framträdde något nytt. I flera städer ställde medborgarplattformar upp. Det handlade inte om traditionella partier, utan om breda lokala valsamarbeten där aktivister, kvartersrörelser och partilösa medborgare försökte föra in rörelsernas demokratiska praktiker i styret av kommunen.

Bakgrunden låg i 15M-protesterna, som hade brutit ut 2011 mot åtstramningspolitiken, korruptionen och arbetslösheten. Några år senare bar medborgarplattformarna med sig erfarenheter från protesternas torgmöten, öppna församlingar och kampanjer mot vräkningar. De arbetade med öppna programprocesser, etiska regler för representanter, transparens, feminism och lokal förankring. Den slutna politiska klassens grepp om städerna skulle brytas, och invånarna skulle själva bli delaktiga i styret. Barcelona en Comú blev det mest kända exemplet, men liknande plattformar växte fram i Madrid, Zaragoza, A Coruña och på andra håll.

Dessa rörelser kallade sig movimientos municipalistas – municipalistiska rörelser. Begreppet är fortfarande ganska okänt i Norden, och ofta missförstått. Den spanska erfarenheten reduceras ibland till en sidohistoria om Podemos och den nya partivänsterns genombrott. Det är sant att både Podemos och de municipalistiska plattformarna växte fram ur samma politiska kris, men där Podemos försökte bygga ett nytt nationellt parti ställde municipalismen en annan fråga: vad händer om kommunen inte bara är den nedersta nivån i staten, utan en plats där invånare och sociala rörelser tillsammans kan bygga demokratisk makt?

Själv har jag länge intresserat mig för Murray Bookchins idéer om socialekologi och kommunalism och när jag hörde talas om medborgarplattformarna i Spanien 2015 såg jag genast likheterna. För Bookchin var kommunen inte bara en lokal förvaltningsnivå, utan en möjlig arena för direktdemokrati, folkförsamlingar och social omvandling underifrån. Genom konfederationer av självstyrande kommuner tänkte han sig att en folklig och demokratisk motmakt till både stat och kapital skulle kunna byggas upp.

Bookchins idéer fick under 2000-talet fäste i den kurdiska frihetsrörelsen och vidareutvecklades där som demokratisk konfederalism vilket började praktiseras i Rojava och andra delar av Kurdistan. Det är slående att Rojava blivit en självklar referenspunkt för stora delar av den internationella vänstern, medan municipalism fortfarande är ett ganska okänt begrepp, åtminstone i Norden.

Kanske beror det delvis på ordet självt. ”Municipalism” är inte helt genomskinligt på svenska. Det låter som en anglicism från engelskans municipality, även om ”municipalsamhälle” en gång också var namnet på en administrativ enhet i Sverige. Men det handlar också om att municipalismen är svårfångad. Den passar dåligt in i de kategorier som ofta strukturerar vänsterns egna diskussioner. Det är lokalpolitik, men inte vanlig kommunalpolitik. Det är rörelsepolitik, men inte bara protest. Det kan ta formen av valplattformar, medborgarlistor, sociala center, lokala allmänningar och deltagande demokratiska institutioner. Det rör sig mellan gatan och stadshuset, mellan självorganisering och offentlig makt, mellan parlamentariskt och utomparlamentariskt.

Just därför missas ofta kärnan. Municipalismen handlar inte bara om att vinna kommunalval, och inte heller bara om lokal aktivism. Den handlar om att förändra relationen mellan invånare och kommun. Hur kan människor bli mer än väljare, brukare eller mottagare av service? Hur kan de bli aktiva medskapare av stadens politiska, sociala och ekonomiska liv? 

Från valplattformar till allmänningar

Spanien var inte det enda landet där municipalismen tog fart. Liknande försök kunde hittas i många europeiska städer, men också på andra kontinenter. År 2017 bjöd Barcelona en Comú in till den internationella konferensen Fearless Cities, som samlade rörelser och medborgarplattformar från hela världen. Den efterföljande boken, Fearless Cities: A Guide to the Global Municipalist Movement, innehåller en katalog över 50 municipalistiska organisationer från 19 länder och ger en bra introduktion till rörelserna arbetssätt och självförståelse.

I Spanien har kraften i den municipalistiska rörelsen dalat under senare år. Flera projekt har förlorat makt eller dragits närmare vanlig partipolitik. Men i kommunalvalet i Frankrike 2020 fick municipalismen något av en andra våg, när medborgarlistor och deltagande listor växte fram runt om i landet, ofta med stark betoning på ekologi och lokal demokrati.

Om Spanien och Frankrike visar hur municipalismen kan byggas genom lokala val, säger de ändå inte allt. Den kan också växa fram där rörelser inte i första hand försöker vinna kommunen, utan bygger makt i staden på andra sätt.

Hösten 2024 besökte jag Neapel i samband med en träff med European Municipalist Network. Under några dagar besökte vi flera medborgarstyrda sociala center: platser för kultur, möten, social service och politisk organisering. De var inte vanliga föreningslokaler, men inte heller kommunala institutioner i traditionell mening. De fungerade snarare som urbana allmänningar.

Det municipalistiska låg här inte i en medborgarplattform som försökte erövra stadshuset, utan i självförvaltade rum och gemensamt brukade byggnader. Den brännande punkten för Neapels municipalism  var inte vem som vann kommunalvalet, utan vem som använder stadens rum, vem som förvaltar dem och vem som bestämmer vad de ska vara till för.

I Neapel har dessa erfarenheter också fått en juridisk form genom uso civico e collettivo urbano, ungefär urban medborgerlig och kollektiv användningsrätt. Genom kommunala beslut har självförvaltade sociala center kunnat erkännas som urbana allmänningar: gemensamma resurser vars användning och förvaltning formas av dem som håller dem levande.

L’Asilo är ett av de mest kända exemplen på Neapels självförvaltade sociala center. Det handlar om urbana allmänningar där invånare själva organiserar kultur och möten och utvecklar gemensamma resurser och aktiviteter.

Ingen färdig modell

Härifrån går det också att förstå varför ekonomin måste in i diskussionen. Om municipalism handlar om att invånare ska kunna styra platsen där de lever, räcker det inte med öppna möten, deltagande processer och självförvaltade lokaler. Frågan gäller också mark, arbete, produktion och försörjning.

Cooperation Jackson i Mississippi, USA, är ett municipalistiskt exempel där den ekonomiska makten står i fokus. Rörelsen växte fram ur Jackson-Kush Plan, en strategi från den svarta radikala traditionen i den amerikanska Södern som kombinerade folkförsamlingar, lokal valpolitik och solidarisk ekonomi. Cooperation Jackson arbetar framför allt med den ekonomiska delen av denna strategi: arbetarkooperativ, urban odling, gemensam markförvaltning och andra former av lokal demokratisk ekonomi.

Tillsammans visar dessa olika exempel att municipalism inte är en färdig modell, utan en mångfald praktiker med ett gemensamt fokus: att göra invånarna till aktiva medskapare av stadens politiska, sociala och ekonomiska liv. I Spanien sker det genom medborgarplattformar, i Frankrike genom deltagande listor, i Neapel genom urbana allmänningar och i Jackson genom kooperativ ekonomi och lokal materiell makt. Formerna skiljer sig åt, men riktningen är densamma.

Kommunen som demokratisk form

Mot denna bakgrund blir Bookchins kommunalism, eller frihetliga municipalism som den också kallas, inte bara en teoretisk referens. Den hjälper oss att formulera den fråga som löper genom exemplen: hur kan kommunen bli en plats för aktivt medborgarskap och kollektiv politisk makt? Hos Bookchin var kommunen den plats där politiken, förstådd som medborgarnas kollektiva självstyre, hörde hemma. Den kunde därför utgöra grunden för en annan demokratisk ordning, byggd underifrån genom självstyrande kommuner och deras inbördes samarbete.

Det är också i det här sammanhanget vi kan se en skillnad i hur begreppen municipalism och kommunalism används. Municipalism syftar oftare på en bredare mångfald av praktiker: medborgarplattformar, deltagande listor, sociala center, lokala allmänningar och andra försök att demokratisera staden eller kommunen. De kan ha olika ideologiska utgångspunkter och olika grad av radikalitet. Kommunalism betecknar däremot en tydligare ideologisk tradition, med rötter så långt tillbaka som i Pariskommunen och tanken om en ”kommunernas kommun”: ett samhällsprojekt där politisk makt byggs underifrån genom direktdemokratiska och konfedererade kommuner.

Alla municipalistiska rörelser är därför inte kommunalistiska i denna starkare mening. Men de rör sig i samma politiska fält: mellan lokal självorganisering, demokratiskt självstyre och kampen om det gemensamma.

På senare år har intresset för kommunen också tagit ny fart i vänsterteoretisk diskussion. Ett viktigt exempel är Kristin Ross bok The Commune Form: The Transformation of Everyday Life. Hos Ross handlar kommunen inte i första hand om den moderna kommunala förvaltningsnivån, utan om en politisk form som uppstår när människor kollektivt börjar försvara, bruka och omforma de gemensamma villkor som bär vardagslivet: mark, rum, arbete, omsorg, mat, infrastruktur och gemensamma resurser.

Ross utgår från Pariskommunen, men också från senare kamper där människor försvarat platser mot exploatering och samtidigt börjat bygga andra sätt att leva där. Kommunen är då inte bara en historisk referens eller en vision om framtiden, utan en praktik i nuet. Själva organiseringen, bruket av platsen, arbetet, omsorgen och beslutsformerna blir redan en del av den värld man försöker skapa.

Tillsammans hjälper Bookchin och Ross oss att se municipalismen som mer än en lokal valstrategi. Hos Bookchin står frågan om demokratisk makt i centrum: kommunen som en möjlig arena där invånare kan träda fram som politiska subjekt. Hos Ross träder vardagslivets materiella villkor tydligare fram: kommunen som den form där människor börjar försvara och omforma det gemensamma. Mellan dessa perspektiv fördjupas municipalismens grundfråga: hur kan demokrati bli lokal, materiell och en verkligt folklig erfarenhet?

För mig framstår municipalismen och fokuset på kommunen som en av de mer fruktbara jordmånerna att gräva i för en vänster som ofta beskrivs som utmattad, defensiv och oförmögen att hitta former som svarar mot vår tids kriser. Inte för att kommunen i sig är radikal, utan för att municipalismen tvingar fram en konkret fråga om makt: hur kan människor bli medskapare av de platser, resurser och institutioner som formar deras vardag?

Den frågan går inte att reducera till kommunalval, men den kan inte heller frikopplas från de institutioner, rum och materiella villkor där vardagslivet faktiskt organiseras. Municipalismen påminner vänstern om att demokrati inte bara kan handla om att antingen vinna staten eller protestera mot den. Den måste också byggas som en levande praktik av människor själva, i det lokala sammanhang där de bor, arbetar, tar hand om varandra och bygger det gemensamma.

Svante Malmström

Medlemsträff: ett politiskt program börjar ta form

Helgen 8-10 maj höll Demokratisk Omställning medlemsträff i Göteborg, i den kooperativa hyresrättsföreningen Stackens lokaler. Träffen markerade startskottet för ett arbete med att ta fram ett politiskt program för en lokalt förankrad demokrati, ett ekologiskt hållbart samhälle och en solidarisk ekonomi – ett arbete som påbörjats nu under sommaren och som kommer att ta mer fart under hösten. Vi var ett tiotal personer som deltog, de flesta fysiskt och några digitalt. Här kommer ett referat från träffen!

Efter lite inledande lära känna-aktiviteter kördes temaarbetet igång, med en presentation med titeln ”Politiska program som verktyg för förändring”. Här stakades vägen mot ett Demokratisk Omställning-program ut. Nyckelbegreppet var ”övergångskrav”: det handlar om att undvika å ena sidan att peka allt för mycket mot abstrakta, långsiktiga visioner (maximikrav), och å den andra att fastna i ett perspektiv där många specifika, ”här-och-nu”-riktade reformförslag (minimikrav) skymmer sikten mot den visionära horisonten. Istället är det just övergången, vägen från här och nu till då och sen som måste synliggöras. Uppgiften blev tydlig – det gäller att formulera trovärdiga reformförslag på ett sätt som visar hur förslagen inte bara hanterar specifika samhällsproblem idag, utan också hur de kan förändra det rådande politiska och sociala landskapet och bana väg för nya steg i en övergång mot visionens mål.

Svante Malmström håller en presentation om ”Politiska program som verktyg för förändring”. De konkreta förändringar vi kämpar för i nuet måste samtidigt peka mot nya former av folklig makt i framtiden.

I workshopsen och diskussionspassen som följde påbörjades arbetet med att ta fram innehåll till programmets olika teman. Diskussionerna utmynnade i en mängd förslag och principer som vi nu börjar jobba med att fylla i, bygga ut och skriva fram. Till stöd för diskussionerna fanns dels en hel del förarbete som gjorts i Demokratisk Omställning under tidigare år, dels program från likasinnade organisationer och rörelser. 

Träffen gästades också digitalt av Tankesmedjan Ockelbo. De berättade om hur de jobbat för att förändra det politiska samtalet främst i Ockelbo kommun, inför årets val. Arbetet startade redan 2023, och kulmen blev en visionsskrift på drygt hundra sidor som släpptes nu i april. I den skrivs ett fiktivt framtida Ockelbo fram från år 2056. Som läsare får man bland annat veta hur demokratin fördjupats och lokaliserats, liksom hur lokala resurser och förmågor blivit en central del i en ekonomi där ”det goda livet” står i fokus, snarare än tillväxt och vinstutdelning. Vi som lyssnade fick veta hur skrivarbetet gått till, och tog med oss många lärdomar inför vårt eget programskrivande – fällor att undvika, former för att hålla energin i arbetet uppe och knep för att komma hela vägen fram. Allra mest inspirerande var nog själva mötet – att få prata med varandra och känna gemenskapen i den rörelse som vi är en del av och som tar plats i allt fler städer och orter. Vi sänder ett varmt tack och lycka till med det fortsatta arbetet till Tankesmedjan Ockelbo! Kolla in deras hemsida och läs deras visionsskrift här. 

Utöver allt detta fick vi nya och gamla medlemmar också tid att umgås och lära känna varandra över goda middagar, promenader och inte minst ett musikframträdande av Ludvig Nordholm, som kom och spelade för oss på lördagskvällen. Hen bjöd på texter med politisk skärpa, sköna melodier och en varm scennärvaro. Kolla in hens musik på lämplig musikplattform! Hen delar gärna med sig av sin musik i olika sammanhang – hör av dig om du vill komma i kontakt. Tack Ludvig! 

Nu fortsätter arbetet med att utveckla och formulera vår politik i arbetsgrupper och medlemsmöten under hösten. Det räcker ju inte att rösta bort Tidö-regeringen i september – vi behöver jobba tillsammans för att formulera och förverkliga en vision om ett annat samhälle. Om du som läser detta är intresserad av att bli medlem och bidra i arbetet på ett eller annat sätt, fyll i medlemsformuläret här eller mejla oss på info@demokratiskomstallning.se så hör vi av oss och pratar mer!

Bortom valrörelsens spel: om Framtidsverkstäder i Malmö

Vilken bild skapas i dig av uttrycket ”upptrappning inför valet”? Är det en positiv bild? För mig låter det ganska cyniskt. Strategier, utspel och spektakulära manövrer från den lilla samhälleliga minoritet vi kallar politiker. Politik reducerad till etablerade partiers spel. Men mina associationer, som jag kanske delar med många, utmanas av något som just nu pågår i Skåne.

Det finns en outnyttjad kraft i de demokratiska processer som ligger bortom vanlig partipolitik. Vi som strosar in på Malmö stadsbibliotek en krispigt knoppande aprilmorgon känner av den. ABF Skåne, Oxfam Sverige och Allians för Rättvis Klimatomställning har bjudit in till Framtidsverkstäder, ett projekt som vill ge den skånska allmänheten inflytande över politiska processer. Framtidsverkstäder har blivit en alltmer använd metod för att låta människor identifiera problem tillsammans, föreställa sig önskvärda framtider och formulera förslag till förändring. I vårt fall är målet att ta fram förslag på hållbar politik som senare ska överlämnas till politiker. Vi är ett sextiotal personer som välförsedda med fika sitter samlade i en stor sal. 

Diskussionerna baseras på Munkmodellen, en modell för att föreställa sig en framtid inom hållbarhetens gränser. I smågrupper får vi diskutera fram konkreta förslag på förändring och placera dem på en fysisk karta utifrån hur socialt och miljömässigt hållbara de är. Genom att fokusera på teman som boende eller mobilitet lyfts det lokala fram, men förslagen kopplas även ihop med globala förändringar genom sin placering på kartan. Väldigt snabbt tar diskussionerna fart i varje litet hörn av rummet. När vi väl kommit igång verkar arrangörernas största problem vara att få folk att pausa samtalen för att gå till nästa steg i programmet. Alla grupper rapporterar till arrangörerna under arbetets gång om att processen flyter på bra. Vi stöter och blöter frågor hela dagen, och senare på eftermiddagen presenterar samtliga grupper flera förslag som ska överlämnas till politiker. Tidningen Sydsvenskan kommer också förbi och gör ett reportage om projektet.

Vilken typ av samhällsförändring skapar sådana här projekt egentligen? Ambitionen känns igen från många andra försök att öka medborgarnas deltagande i demokratin. Att ta fram förslag till politiker är en typ av rådgivande verksamhet som används i många kommuner runt om i Sverige som ett svar på att avståndet mellan befolkning och politiker upplevs som för stort. (se Balz 2022, Löfgren & Agger 2021) Den sortens processer kan vara viktiga byggstenar för en fördjupad och mer deltagande demokrati, men de räcker inte i sig. Om människor ska känna sig delaktiga i det politiska livet kan vi inte stanna vid att medborgare ger råd och politiker fattar beslut. Politiskt inflytande kan vara så mycket mer.

En annan fråga gäller hur brett deltagandet egentligen kan bli med den här sortens satsningar. De flesta deltagare i denna framtidsverkstad var redan aktiva i någon ideell förening eller organisation, ibland med tydligt politiskt syfte. En del studerade ämnen som relaterar till demokrati eller miljö. På så sätt var vi som deltog en liten, redan engagerad grupp i samhället. Samtidigt kan projektet knappast kallas elitistiskt. Det var inte fråga om ett litet gäng demokrati-experter som befäster avståndet till den “riktiga” politiken genom att ge råd åt makthavare. Många, däribland jag själv, hade ingen erfarenhet av liknande workshops. Deltagarna kom från olika organisationer och sammanhang. Det var inte ett tvärsnitt av befolkningen, men det var inte heller en professionell expertgrupp. 

Det som gav mig hopp var hur snabbt samtalen faktiskt blev givande. Trots tidspress och visst stök kunde vi samarbeta och genom diskussion få fram riktigt vettiga förslag att presentera. Processen satte igång mycket mer än det som till slut skulle överlämnas till politikerna. Det var i samtalen som något verkligt demokratiskt faktiskt uppstod. När bra politiska diskussioner kommer igång slutar de inte med att deltagarna bara blir nöjda. Istället väcks tankar utöver de begränsade sakfrågorna. Diskussionerna blir så gott som alltid mycket bredare och djupare än förväntat, och omfattar frågor om demokratins struktur och innehåll: Hur vill vi att beslutsfattandet i samhället ska se ut? Hur vill vi delta i demokratin? I och med detta ökar motivationen till politiskt deltagande och vägar framåt för samhället stakas ut. I sådana samtal visar och stärker vi vår förmåga att samarbeta om politiska frågor. För en stund har vi inte bara talat om politiken utifrån, utan tagit plats i den. När vi diskuterar utövar vi en politisk handling i sig.

De vanliga farhågorna för politiska gruppdiskussioner är befogade. Samtal kan bli hätska, virriga, fruktlösa, eller tas över av ett fåtal. Men utgången kan också bli det motsatta. Vi människor besitter en stor potential för att samarbeta som demokratiska medborgare om vi bara får chansen. Det kräver fysiska utrymmen, tydlig struktur och en gemensam ambition att försöka lösa samhällsproblem tillsammans. Jag har känt igen samma sak i ett annat sammanhang. På Malmö stadsbibliotek har en liten grupp demokrati-intresserade startat Framtidsfika, ett möte mellan främlingar i form av strukturerade samtal om hur vi vill att framtidens samhälle ska se ut. Även där har samtalen snabbt blivit både konkreta och engagerande. Under rätt förhållanden kan de flesta grupper identifiera gemensamma problem och formulera möjliga lösningar. De kan lära sig av varandra och utveckla de förmågor vi behöver för att fatta politiska beslut tillsammans. En sådan grund för en mer utvecklad demokrati är möjlig att börja skapa här och nu. Och det ger mig hopp när vi lommar ut från stadsbiblioteket och blinkar i aprileftermiddagens skarpa solljus. När jag tänker att snart är det val tänker jag mindre på kallt beräknade strategier och mer på hur ett valår också kan väcka politikern inom oss alla.

Förslagen som togs fram under dagen ska överlämnas till politiker den 27:e maj. För den som vill veta mer om projektet, kolla på:  https://www.ark-sverige.org/framtidsverkstader 

Arrangören av dagen kommer från Förändringsakademin: https://www.forandringsakademin.nu/

ABF Malmö anordnar även en studiecirkel baserat på Framtidsverkstäder!

Vidare läsning:

Baltz, A. (2022). Disseminating and collecting information: municipalities’ communicative practices and deliberative capacities. Local Government Studies, 48(1), 48–67. https://doi.org/10.1080/03003930.2021.1909575

Löfgren, K., & Agger, A. (2021). Evaluating the Democratic Quality of Local Democratic Practices – Sampling Seven Frameworks. Scandinavian Journal of Public Administration, 25(3/4), 87–106

Medlemsträff i Göteborg 8-10 maj

Demokratisk Omställning bjuder in alla medlemmar – nya och gamla, aktiva och stödmedlemmar – till medlemsträff den 8-10 maj i Göteborg.

Övning i att bygga med klossar under tidigare medlemsträff. Hur högt kan vi bygga denna gång?

Den här helgen börjar vi bygga något nytt – ett politiskt program som möter dagens kriser med konkreta förslag och en tydlig riktning mot de systemförändringar som krävs. Tillsammans formar vi förslag som gör skillnad här och nu, lägger grunden för stegvisa förändringar och gör våra visioner till verklig politik. 

Helgen innehåller workshops, presentationer och gemensamma samtal där vi delar vår förståelse av det politiska läget – och självklart tid att umgås, lära känna varandra och planera vad som händer härnäst.

För vem

Träffen är för medlemmar. Är du ännu inte medlem men vill bli det är du varmt välkommen att bli det och anmäla dig till träffen. Bli isåfall gärna medlem så snart som möjligt så vi hinner introducera dig till föreningen innan träffen. Bli medlem här.

Tider

Fredag 8/5: Gemensam middag och samkväm från kl.17

Lördag 9/5 kl.9:30-18 sedan middag och samkväm

Söndag 10/5 kl.9:30-13 sedan lunch och avfärd

Kan du bara vara med delar av helgen så går det bra. Detaljerat program kommer senare. 

Plats – Göteborg med möjlighet till visst digitalt deltagande

Vi kommer att hålla till i det kooperativa kollektivhuset Stacken i Bergsjön. Här finns utrymme både för diskussioner, matlagning, socialt umgänge, bad och natur.

Det går även att delta digitalt på delar av programmet om man inte har möjlighet att delta på plats.

Kostnad

Medlemsträffen är gratis men vi delar på matkostnader.

Sovplats

Det finns möjlighet till gratis sovplats från fredag till söndag.

Anmälan

Anmäl dig senast 27/4 via mail info@demokratiskomstallning.se. Skriv om du vill ha sovplats, om du deltar på hela eller delar av helgen och om du har några allergier/matpreferenser samt om du har andra behov.

Har du några frågor, tveka inte att höra av dig!

Vi ser fram emot en inspirerande helg – tillsammans utvecklar vi en politik och en rörelse för en demokratisk omställning!

Framtidsverkstäder – visioner på ett hållbart sätt

Hur gör man rent praktiskt, i sin egen ort? Ökad kunskap och engagemang för klimatfrågor kräver så klart möten för diskussion och mobilisering. Demokratisk Omställning samarbetar med projektet Framtidsverkstäder som drivs av ABF Skåne och Oxfam. Verkstäderna syftar till att skapa medborgardialog kring rättvis klimatomställning genom stormöten med hundratals deltagare. Under våren har projektet utbildat framtidsledare – volontärer som ska anordna dessa stora möten.

Nu i mars träffade framtidsledarna medlemmar från organisationerna Demokratiskt Omställning, Ödet, ZigZag och Nätverket Jämställdhet i Transportsektorn hos ABF i Malmö. Träffen bidrog till att skapa ett kommunporträtt, där utmaningar för varje kommun kartläggs med hjälp av Munkmodellen. I denna fas av kommunporträttets utformning diskuterar representanter från det lokala föreningslivet hur olika villkor för social och ekologisk hållbarhet förhåller sig till verkligheten i kommunen. Slutsatserna införlivas i det kommunporträtt som i sin tur presenteras på möten och används i Framtidsverkstäders workshops.

Så hur gick utformningen till? Med en fysisk karta, en bild av en uppklippt och utplattad munk, om man så vill. Och det gick riktigt bra. ”Munkens” innehåll är där samhället bör befinna sig i ett hållbart samhälle. Var finns samhällets olika aspekter just i detta nu?

Genom att visualisera samhällsfrågor som antingen innanför eller utanför hållbarhetens gränser såg vi utveckling på ett sätt som vi inte är vana vid. Kommunens utmaningar och möjligheter relaterades inte till de vanliga, linjära modellerna där fokus ofta ligger på ekonomisk lönsamhet eller annan ensidig tillväxt. Kartläggningen visade istället hur ökad välfärd är möjlig, men alltid står i relation till andra faktorer. Detta fångas knappast genom grafer över enskilda förändringar, isolerade linjer ständigt pekande åt höger. Modellen skapade diskussioner om var vi är nu och vart vi vill, diskussioner som inte förs när man utgår från tillväxtmodeller.

Detta är bara början på de aktiviteter som Framtidsverkstäder kommer genomföra runt om i landet under våren. Arbetet fortsätter för att mobilisera till stormöten, där deltagare kan formulera gemensamma visioner för sin kommun och region och göra sina röster hörda inom politiken. Låter det intressant? Se mer om projektet på:
https://www.ark-sverige.org/framtidsverkstader

Tre webbinarier som diskuterar vägar framåt

Under november-december 2025 arrangerade vi en webbinarieserie i samarbete med WEAll Sweden, Färnebo folkhögskola, Vägen ut-kooperativen, ECOnGOOD, Positiva pengar, Navet i Bergsjön och ABF Väst.

I webbinarieserien utforskade vi vägar till att ställa om det ekonomiska systemet och skapa en socialt och ekologiskt hållbar utveckling.

Nu kan du ta del av de inspelade webbinarierna!

Webbinariet ”Hur kan vi driva företag och forma vår ekonomi så att den stödjer det gemensamma bästa” 11 november – klicka här för att se webbinariet!

“The Economy for the Common Good” (ECOnGOOD) är en internationell rörelse och modell för ekonomisk förändring inom företag och kommuner. Rörelsen har inspirerats av den österrikiske författaren och ekonomen Christian Felber som du har chans att möta i detta webbinarium. I detta webbinarium presenterade Christian Felber från ECOnGOOD de praktiska verktyg som rörelsen erbjuder för att stärka mänsklig värdighet, solidaritet, ekologisk hållbarhet, social rättvisa och transparens. I webbinariet lärde vi oss också mer om Vägen ut! och deras praktiska arbete med “the Economy for the Common Good”.

Webbinariet ”Lokalt gemensamt välståndsbygge från Preston till Göteborg och Bergsjön” 24 november – klicka här för att se webbinariet i efterhand!

I webbinariet presenteras Navets arbete för att få mer resurser och jobb till Bergsjön, samt det nya materialet ”Lokalt gemensamt välståndsbygge från Preston till Göteborg och Bergsjön”. Malin Widehammar från Navet i Bergsjön samtalar också med följande inbjudna gäster om möjligheter och utmaningar:

  • Eva Ternegren – ledamot i kommunfullmäktige (MP), tidigare ordförande i Nämnden för inköp och upphandling, företagsutvecklare Coompanion.
  • Pernilla Hallberg – Bergsjön 2031, samverkansplattform för Bergsjöns bostadsbolag
  • Rim Masharawi – Rim´s restaurang Kulturhuset, företagare i Bergsjön

Webbinariet ”Kan banker bli en kraft för rättvisa och omställning?” – klicka här för att se webbinariet i efterhand!

I detta webbinarie får du bland annat en bättre bild av hur banker idag bidrar till ojämlikhet och miljöförstöring, konkreta reformförslag för att ställa om bankerna så de bidrar till rättvisa och hållbarhet samt flera idéer om vad vi kan göra för att skapa förändring. Samuel Färdow Kazen från föreningen Positiva pengar och Magnus Krusberg, verksam inom finanssektorn, pratar med oss om penningpolitik, rättvisa och grön omställning.

En annan ekonomi är möjlig igen!

I den här kursen får du genom en blandning av läsning och media, diskussioner och rollspel sätta dig in i hur ekonomin fungerar idag och samtidigt utforska hur den kan förändras. Du lär dig om exempel på hur medborgare och lokalsamhällen, företag och hela kommuner, regioner såväl som nationer kan jobba för att bygga en ny mer hållbar och demokratisk ekonomi.

Kursen arrangeras av Demokratisk Omställning, WEAll Sweden och Färnebo folkhögskola. Nytt när kursen nu ges för andra året i rad som folkhögskolekurs är att kursen är en hel terminskurs, inte enbart 10 veckor som den var höstterminen 2024.

Sista ansökningsdatum:  15 juni 2025

Ansök nu!

PRAKTISK INFORMATION

  • Startdatum: 24 augusti 2025
  • Slutdatum: 13 december 2025 
  • Kurslängd: 18 veckor
  • Studietakt: 25%
  • Plats för kurs: Distans med två helgträffar, där medverkan på plats i Österfärnebo är frivilligt.
  • Kostnader: Kursavgiften är 200 kr. Denna täcker kopiering och försäkring. Utöver detta tillkommer kostnaden för mat och logi i samband med helgträffarna om du väljer att delta på plats i Österfärnebo. Boende på skolan kostar 300 kr per natt. Mat under en helgträff kostar ca 400 kr.

Vill du veta hur vi tillsammans kan skapa en ny ekonomi som ger alla möjlighet att ha inflytande och makt över sina liv och utvecklingen i samhället? En ekonomi där vi löser klimatkrisen och skapar ett hållbart sätt att leva tillsammans?

Då är detta kursen för dig!

En annan ekonomi är möjlig består av tre delar:

Del 1: Behovet av en ny ekonomi. Varför är dagens ekonomi inte hållbar? Vilken roll spelar ekonomi i skapandet av olika problem i samhället som till exempel bostadskrisen, ungdomsarbetslösheten, klimat- och miljökrisen osv.

Del 2: Så kan vi förändra. Hur kan vi praktiskt skapa en ekonomi som fördelar makt och resurser annorlunda? Vad krävs för att ekonomin ska vårda istället för att förstöra naturen och klimatet? Vi tittar på möjligheterna att skapa starkare, mer solidariska och ekologiska ekonomier på våra orter. Vi undersöker hur företag kan demokratiseras och vara del av en rättvis omställning av samhället. Vi sätter oss också in i hur politiken kan förändras så att den stödjer istället för motverkar mer hållbara och demokratiska lokalsamhällen, företag och levnadssätt.

Del 3: Förändringen startar här. I den tredje och avslutande delen fördjupar du dig i en utmaning, ett praktiskt förslag eller ett arbetssätt. Målet är att du ska få tid att jobba med något som ligger dig varmt om hjärtat. Det kan handla om någon möjlighet eller en modell som du blev engagerad i tidigare i kursen, eller en utmaning som finns på platsen där du bor, i företaget där du arbetar eller i politiken.

En annan ekonomi är möjlig sker genom samarbete med WEAll Sverige och föreningen Demokratisk Omställning. WEAll står för “Wellbeing Economy Alliance” och är en internationell allians av rörelser som tagit på sig utmaningen att förändra vårt ekonomiska system och skapa en hållbar ekonomi med fokus på välbefinnande inom planetens gränser. Föreningen Demokratisk Omställning är en svensk organisation som arbetar för mer deltagande demokrati och mer solidariska och demokratiska former av ekonomi.

Kursupplägg

Kursen är på deltid och utformad för att den som deltar ska kunna jobba eller studera något annat samtidigt.

I kursen träffas vi en kväll i veckan på torsdagar kl.18.30-21.00. Då finns det tid framförallt för praktiska övningar och samtal kring de uppgifter och det studiematerial vi arbetat med mellan träffarna.

I kursen arbetar vi med en bred blandning av studiematerial, filmer, poddar, artiklar och utdrag ur olika böcker. Vi lyssnar på poddar och tittar bland annat på dokumentärerna Outgrow the system och Purpose, två filmer som på olika sätt beskriver den mångsidiga rörelse för ekonomiskt systemskifte som är på framväxt.

Du får genom kursen kunskap om olika begrepp, vad de syftar på och hur de kan användas praktiskt för att diskutera utmaningar och möjligheter, till exempel: rättvis omställning, hållbar utveckling, social ekonomi och innovation, donutekonomi, ekonomi för välbefinnande, lokalt gemensamt välståndsbyggande, lokalekonomisk analys, ekonomisk demokrati, deltagande ekonomi, ekologisk ekonomi, feministisk ekonomi, medborgarbudget, personalövertagande och kooperativ utveckling.

Studiearbetet på distans sker också i mindre grupper. I dessa grupper får du som studerande diskutera olika frågor och öva på hantering av olika ekonomiska problem och utmaningar. Om flera från en och samma ort går kursen finns det möjlighet att skapa en lokal studiegrupp som kan ses fysiskt för gemensamt arbete.

I kursen ingår två helgträffar på skolan i Österfärnebo. Det är obligatoriskt att delta på dessa träffar, men frivilligt att delta på plats på skolan i Österfärnebo. Deltar man inte på plats så deltar man på merparten av passen som är upplagda som så kallade hybridmöten. På dessa möten samsas deltagare på plats i lokalerna i Österfärnebo med deltagare via videolänk.

Datum för kurshelgerna är 4-6 september , samt 3-5 december.

Här kan du läsa en preliminär veckoöversikt.

Läs mer och anmäl dig här.