Text: Jonathan Korsar, med hjälp av Mats Sjöblom m.fl.
I och utanför Europa finns det både rädda och orädda städer. Rädda städer där rasism och allmän rädsla för förändring styr politiken. Orädda städer där rörelser prövar sig fram med mer deltagande demokrati och mer gemensamt samhällsbyggande.
I Europa idag är rädsla en känsla som stänger många dörrar. Titta på stödet för Sverigedemokraterna, Le Pen i Frankrike och liknande politiska rörelser i många andra länder. Rädsla är för dessa rörelser både en drivkraft och känsla som effektivt motiverar många människor till att utesluta många möjligheter. Det handlar både om rasism, dvs rädsla och hat riktat mot den andre, samt rädsla för samhällsförändring mer allmänt – och det är rädslor som vinner val och formar alltifrån lokal och nationell politik till EU-politik.
Samtidigt, i stort sett utan bevakning i svensk media, så vinner motsatsen till rädsla segrar på det lokala planet runtom i Europa. Detta kallas för “municipalism” eller ibland för “ny municipalism”. Det omtalas också som rörelsen för “orädda städer”. I lokalvalen 2015 i Spanien går det kanske att tala om att rörelsen hade sitt genombrott. Men lokalt finns exempel på municipalistiska rörelser i Rumänien, Kroatien, Polen, Slovenien, Österrike, Grekland, Italien, Tyskland, Holland och förra året, mitt under pågående pandemi, skedde ett nytt genombrott för den här rörelsen i Frankrike i samband med att det hölls lokalval där.
Klimatkrisen, klassklyftorna, rasismen och välfärdskrisen såväl som Rysslands krig mot Ukraina och resten av de tråkiga orättfärdigheter som präglar vår samtid bidrar alla till en delad erfarenhet av att den etablerade politiken och de rådande maktstrukturerna inte levererar. Det är mot bakgrund av denna erfarenhet som vi ska förstå framväxten av de nya municipalistiska medborgarrörelserna. Den etablerade politiken i en rad länder uppfattas som korrupt och ofokuserad, oförmögen och illojal mot allmänheten. I korthet har den styrande politiken i en rad länder på en rad olika sätt visat sig vara oförmögen att effektivt främja allmänhetens intressen. Den demokratisering och välfärd som skapades under i mitten av 1900-talet i många länder ersattes av krass nyliberalism vilket försvagade våra gemensamma institutioner. Något nytt behövs idag, och något nytt är på väg att födas i de lokala rörelser som tagit sikte på att skapa en ny sorts kommunalpolitisk praktik.
Men vad är då detta nya? De nya municipalistiska rörelserna förenas av ett fokus på att sätta gemensam välfärd framför vinstdrivande intressen. De är lokala, men samtidigt transnationellt nätverkande och aktiva. De förenas också av ett fokus på deltagande demokrati. Målet dessa städer ställt upp är att ge den etablerade demokratin en “systemuppdatering”. Politiken i de municipalistiska “orädda städerna” runtom i och utanför Europa fokuserar på att erbjuda en sorts demokrati version 2.0 – en fördjupad, mer deltagande demokrati.
Barcelona En Comú, en av de mest kända av de nya medborgarplattformarna som marcherade in i kommunhuset i Barcelona i och med lokalvalet 2015, har till exempel genomfört stora deltagande processer med fokus på att fånga upp medborgarnas idéer och synpunkter. De har arbetat med en blandning av digitala plattformar och öppna medborgarstämmor på kvarters- eller kommundelsnivå runtom i staden.
På ett liknande sätt fångar många av de franska plattformarna, till exempel Grenoble en Commun och Paris en Commun, upp en deltagardemokratisk anda som i Frankrike skapats inte minst av Gula västarna-rörelsen.

Kan det som händer i andra länder också hända i Sverige?
Det finns tydliga tecken som pekar på att den nyliberala politiken också i Sverige kommit till vägs ände. Segregationen och klyftorna i Sverige har fortsatt att växa. Till följd av detta urholkas den faktiska välfärden för många. Klimatkrisen ställer samtidigt kommuner inför en rad utmaningar som inte går att hantera inom ramen för det etablerade sättet att göra politik. För att hantera ovan nämnda kriser behövs systemförändring, och även kommuner behöver ta itu med sådan ekonomisk planering som under årtionden rätt slarvitgt överlåtits till näringslivets institutioner att hantera.
Som många debattörer tagit upp agerar vi inte alls på ett sätt som står i proportion till de problem som vi står inför. Vi förstår i och för sig på ett sätt att det här sakerna – ökande klassklyftor, rasism, klimatkris, militarism osv – innebär stora problem, men samtidigt lyckas vi inte alls mobilisera tillräckligt med resurser och tillräckligt med demokratiskt deltagande i arbetet med att lösa problemen.
Givetvis kan vi tänka oss att det bara fortsätter så här, men mer status quo gör också status quo allt mindre hållbart. Som Malin Widehammar och Erik Persson noterar i förordet till den nyss utkomna boken Orädda städer tvingar de ökande klyftorna och samhällsproblemen fram nya politiska mobiliseringar.
De resonerar vidare längs samma banor om att frön till en rörelse för orädda städer i Sverige kanske finns i rörelser som protesterar mot renovräkningar och för allas rätt till ett bra boende, i rörelser för att försvara och utveckla vår gemensamma välfärd och i Ortenrörelsen. De pekar också på att frön till orädda städer i Sverige kanske kan gro ur ett förnyat intresse för ”kooperativt företagande, bygdebolag och ur rörelser för verkligt medbestämmande på arbetsplatserna”, samt att en intressant trend är detta ”att allt fler lokala oberoende partier ställer upp i de kommunala valen”. Ett visst hopp menar de också kan sättas till klimatrörelsen och kommuner som arbetar med medborgarbudget och liknande demokratiprojekt.
Om vi får se en sån här rörelse ta form i Sverige är till syvende och sist givetvis en öppen fråga, men som Malin och Erik skriver:
”I väntan på att vår tids stora frågor och utmaningar adresseras mer adekvat så öppnas möjligheternas dörr för att utveckla en sådan rörelse på glänt även för oss.”
En sak står också helt klar för oss som gärna skulle vilja se en sådan rörelse. Det är att det är i kommunerna som en sådan rörelse kan formas – det är där närheten mellan medborgarna och förtroendevalda möjliggör en ny fördjupad demokrati. Det är där jämlikheten och den hållbara utvecklingen måste vinnas materiellt, genom skapande av en ny ekonomi och genom nya relationer mellan människor.
KÄLLOR OCH LÄSTIPS
Orädda städer – En guide till den globala municipalistiska rörelsen, Lode förlag 2022. Kan beställas från: www.oräddastäder.se
“New municipalism”, 2,5 minuters brittisk förklaring av vad municipalismen handlar om från organisationen Stir to Action.
“Municipalist France!” av Xavi Ferrer och Elena Arrontes, artikel i Minim Magazine, augusti 2020.
“Frances Yellow Wests Comes of Age” av Harrison Stetler, artikel i The Nation, februari 2019.
“Skellefteås kamp för att klara Parisavtalet – Vetenskapsradion Klotet”, radioprogram i Sveriges Radio med Mona Hambreus, april 2019.
“Lokal antirasism: En studie av elva antirasistiska initiativ” av Sofie Casserlöv, Expo 2013.
När betongen rätar sin rygg. Ortenrörelsen och folkbildningens renässans, bok av Ove Sernhede, René León Rosales och Johan Söderman, Daidalos 2019.
Klass i Sverige: Ojämlikheten, makten och politiken i det 21:a århundradet, bok av många författare, redaktörer Daniel Suhonen, Göran Therborn & Jesper Weithz, Arkiv förlag & Katalys 2021.
“Segregationen ökar i 209 kommuner”, artikel av Janne Sundling & Gustav Halth i Dagens samhälle 2016.
Politikens plats: Demokratins kris och lokal politik, rapport av Henrik Berggren, Arena Idé 2019.
Ett Sverige där anställda äger, rapport av Sophie Nachemson-Ekwall, Global utmaning oktober 2018.
“När byn startar bolag”, artikel i Landets Fria, februari 2020.
“Gör ekonomisk demokrati folkligt igen”, artikel i Arbetaren nr 42, 2020.
“Kan vi göra det själva?”, dokumentär med svensk text om ekonomisk demokrati,
“Lokala partier “bevis för att demokratin funkar”, artikel i Göteborgsposten, mars 2019.
Föreningen Alla ska kunna bo kvars webbsida: http://allaskakunnabokvar.se/
Föreningen Ort till orts webbsida: https://orttillort.org/
Digidem Labs webbsida: https://digidemlab.org/
Nätverket för Gemensam välfärds webbsida: https://gemensamvalfard.se/
Fotot längst upp på sidan: ”Les gilets jaunes, Yellow vests!” av https://pays-basque-et-bearn.pagexl.com/