Vecka 43 diskuterar vi ”Framtidsscenarier – Vilken väg väljer vi?”.
Hann du inte läsa och titta på allt förra veckan? Ingen fara! Läs bloggposten och fundera på någon eller några av reflektions- och diskussionsfrågorna för vecka 42 nu denna vecka! Dela gärna nån tanke eller observation på Google plus. OBS! Om ni har en lokal studiegrupp får ni gärna som grupp referera lite av era diskussioner i Google plus-gruppen.
Första veckan tittade vi på kopplingen mellan demokrati och ekologi. Vi tog upp begreppen socialekologi och politisk ekologi. Vi kom också in på frågan om hur krisen och utmaningarna ser ut lokalt där vi bor. Denna vecka blickar vi framåt för att få perspektiv på de val som våra lokalsamhällen och regioner står inför.
Framtidsscenarier
Vi kommer att studera framtidsscenarier. En poäng med att utforska framtidsscenarier är att vi annars lätt fastnar i vissa mer eller mindre stereotypa genrer när vi tänker på framtiden. Till exempel kan vi lätt föreställa oss att allt fortsätter som idag eller att allt går riktigt åt skogen, eller så gillar vi att tänka oss att ny teknik kommer lösa alla problem åt oss.
Global Scenario Group, en arbetsgrupp kopplad till Stockholm Environment Institute, har länge jobbat med framtidsstudier för bland annat FNs miljöorgan UNEP. Ur Global Scenario Groups arbete har det sedan vuxit fram ett intressant initiativ som heter Great Transition Initiative (GTI), som vi tänkte ta hjäp av i det här avsnittet. Deras arbete syftar dels till att studera trender i samtiden, och dels till att analysera villkoren för att få till stånd en önskvärd omställning av samhället.
Titta på denna korta presentation av GTI:s sätt att se på framtiden och beskriva de drivkrafter som formar den:
Titta även på det här videoklippet (med lägre tempo än det föregående), där Paul Raskin berättar mer ingående om hur de tänkt:
Vad formar framtiden?
Innan vi går vidare och tittar på ytterligare en framtidsstudie, som fokuserar på städernas framtid, så kan det vara på sin plats att fundera några varv på vilka drivkrafter det är som styr vilken framtid vi får.
Nedanstående bild sammanfattar Great Transition Initiatives syn på detta. De delar in drivkrafterna i direkta drivkrafter (på engelska ”proximate drivers”) och yttersta drivkrafter (på engelska ”ultimate drivers”).
Förändring i samhället sker genom förändringar av de direkta eller av de yttersta drivkrafterna. Mycket av dagens politik begränsar sig dock till att jobba enbart med de direkta drivkrafterna. För att få till stånd en stor omställning av samhället (”a great transition”) så krävs det däremot djupgående förändringar inte bara av de direkta drivkrafterna utan också av de yttersta drivkrafterna – vi måste förändra värderingar, kultur, synsätt och inte minst maktstrukturer. Då blir givetvis frågan hur vi gör det?
Städernas framtid
Den frågan kan bli enklare att diskutera om vi angriper den utifrån ett lokalt perspektiv: Hur ser problemen vi står inför ut på lokal nivå – i våra städer eller kommuner? Redan förra veckan var detta en fråga som vi kastade ut till er. Vi frågade:
- På vilket sätt märker du av den ekologiska krisen? Vad uppfattas som de stora problemen där du bor?
- Hur uppfattar du att människor brukar prata om miljöproblem och den ekologiska krisen? Vad eller vilka brukar de se som ansvariga?
Om du/ni inte hade tid att resonera om de här frågorna förra veckan så får ni alltså en ny chans denna vecka.
Som utgångspunkt för den här diskussionen använder vi texten ”Four Scenarios for the Future of Cities: Collapse, Ruralized, Divided, or Resilient City” (länk längre ner). För att förstå texten kan det vara bra att veta att den är hämtad ur boken Resilient City: Responding to Peak Oil and Climate Change. Boken är författad av Peter Newman, Timothy Beatley och Heather M. Boyer och kom ut januari 2009 på Island Press.
Som bokens titeln anger handlar den om hur städer kan förhålla sig till och hantera dels klimatförändringar, men också det som brukar kallas ”peak oil”, eller ”oljetoppen” på svenska – alltså detta att den årliga oljeproduktionen ”toppar” globalt och därefter kommer att minska.
Författarnas utgångspunkt är att dessa förändringar ställer städer inför en rad utmaningar. Städer kan agera förutseende och kraftfullt och därigenom klara av utmaningarna, eller så kan de misslyckas med detta och bli offer för stigande oljepriser och ett förändrat klimat och de konsekvenser detta för med sig. Förenklat ser de framför sig en framtid med städer präglade av antingen hopp eller av rädsla. De städer som kommer präglas av hopp är de som lyckas gripa tag i utmaningarna och bygga resiliens, dvs ett stadsliv som tål de påfrestningar som följer av minskande tillgång på billiga fossila bränslen och ett i en eller annan utsträckning förändrat klimat.
Det utdrag ur boken som vi läser är också ett inlägg i diskussionen om vad som utgör en hållbar omställning. I vilken grad kräver omställningen stora gemensamma, kommunala och regionala ansträngningar i kombination med livsstilsförändringar och i vilken grad är det rimligt att mer ensidigt fokusera på förändringar på hushålls- och individnivå? Författarna förkastar inte arbetet för förändringar på individ och hushållsnivå, men argumenterar för att ett ensidigt fokus på såna förändringar och en oförmåga att driva igenom större förändringar på kommunal och regional nivå riskerar att leda till ett alltmer segregerat landskap där enbart enklaver av ekologiskt anpassade kvarter och stadsdelar lever med välfärd medan ett flertal stadsdelar och kvarter får leva med allt större svårigheter på grund av oljetoppen och de globala klimatförändringarna.
Obs! Så det inte blir för mycket för er: Läs framförallt de tre senare scenariebeskrivningar i texten (Scenario 2: Ruralized City, Scenario 3: Divided City och Scenario 4: Resilient City (s.41-54)). Inledningen och beskrivningen av Scenario 1 kan ni hoppa över.
Frågor att reflektera kring på Google plus vecka 43:
- Använd gärna din egen lokala horisont som utgångspunkt och tänk kring frågan: vad talar för de olika scenarierna som du läst om? Vad talar mot respektive scenario? Vilka krafter styr utveckling där du bor?
- Vilken sorts samhällsutveckling vill du se? Vad tänker du att du kan göra för att denna ska bli verklighet?
- Hur tänker du att du/vi kan förändra samhällets direkta respektive yttersta drivkrafter?
Gå till Google plus och dela dina/era tankar om ovanstående frågor med de andra i studiecirkeln ->