Bilden visar två personer som arbetar i ett växthus. Foto: US Department of agriculture, Flickr, CC BY-ND 2.0

Omställningsrörelsen presenterar ny livsmedelsstrategi

På årets Omställningskonferens i Uppsala 11-13 oktober lanserades ett förslag på en ny livsmedelsstrategi för Sverige.

Strategin som är beställd av Omställningsnätverket och framtagen av Ann-Helen Meyer von Bremen och Gunnar Rundgren, presenterar en väg framåt för ett hållbart livsmedelssystem. Med stöd från en rad folkrörelser inom matproduktion lyfter strategin fram konkreta åtgärder för att främja ett livskraftigt jordbruk och en hållbar matförsörjning i Sverige under de förhållanden som kan antas gälla fram till 2040.

Strategin visar på hur en omställning av livsmedelssystemet kan vara en demokratisk omställning som leder till mer jobb, mer förädling och lokala livsmedelskedjor runtom i landet.

Strategin syftar till att vara ett alternativ till den Livsmedelsstrategi 2.0 som regeringen arbetar med.

– Det behövs ett grundligt omtag i matpolitiken, från ensidig betoning av internationell konkurrenskraft och billig mat till ett livskraftigt jordbruk och god och hälsosam mat, säger Gunnar Rundgren, i ett pressmeddelande.

Här presenterar Gunnar Rundgren strategin på Omställningskonferensen:

Strategin stöds av flera organisationer som är engagerade i hållbar matproduktion: Koloniträdgårdsförbundet, Förbundet organisk-biologisk odling (FOBO), Fritidsodlarnas riksförbund (FOR), Permakultur Sverige, Agroforestry Sverige, Torfolk & Vänner, Värmland Visar Världen Vägen, Andelsjordbruk Sverige, BERAS International, Holma folkhögskola, NOrdbruk och Småbrukarna. Dessa organisationer, som representerar en bred folkrörelse inom matproduktion, samlas kring visionen om en framtid där matproduktionen är lokalt förankrad, resilient och regenerativ.

Ladda ned och läs strategin här!

Källa: Pressmeddelande på Fritidsodlings riksorganisation, publicerat 2024-10-11

Foto: Bilden överst visar två personer som arbetar i ett växthus. Källa: US Department of agriculture, Flickr, använd enligt licensen CC BY-ND 2.0

Klimatrörelsen måste växa “längs den sociala dimensionen”: Rapport från Sommarforum och klimatfestivalen på Färnebo folkhögskola 2024

Av Emil Forsman

Sommarforum och klimatfestivalen arrangerades 8-11 augusti i år av Jordens vänner och Färnebo folkhögskola. Arrangemanget hölls på just Färnebo folkhögskola i Sandvikens kommun och ett fyrtiotal deltagare fick under dessa fyra dagar ta del av en mängd olika programpunkter, som alla hade anknytning till miljörörelsens mål och arbetssätt. 

Ett viktigt tema under festivalen var hur miljörörelsen kan samarbeta med andra sociala rörelser, såsom fackförbund, antirasister och folkliga proteströrelser. På plats för att prata särskilt om detta var en gäst som kommit ända från Paris – Lulu, från den franska organisationen Alternatiba. Alternatiba är en klimatfokuserad rörelse som funnits sedan 2013 och har grupper i flera olika franska städer. 

Franska erfarenheter av alliansbyggande 

Lulus föreläsning hölls på forumets andra dag och hade titeln “Hur kan klimatrörelsen skapa allianser med andra sociala rörelser?”. Hon gav först en lägesbild över den politiska situationen i Frankrike, där det nyss hållits nyval till parlamentet, för att därefter beskriva hur Alternatiba i sitt kampanjarbete på olika sätt stöttat och stöttats av grupper som inte brukar associeras med miljö- och klimatkampen. 

Lulu tog utgångspunkt i valet i Frankrike, som utlystes av president Emmanuel Macron i juni efter att högerextrema Nationell Samling fått överlägset flest röster i Frankrikes val till EU-parlamentet. Nyvalet sågs av många som avgjort på förhand: Nationell Samling skulle enligt alla odds bli största parti. Lulu beskrev hur en viktig anledning till dessa utsikter var en djup, sedan länge etablerad splittring inom den franska vänstern, både mellan olika partier och mellan olika sociala grupper med någon form av vänstersympatier. Men samtidigt, påpekade hon, fanns det bara fem år tidigare en stark och växande energi i klimatrörelsen i Frankrike, som även engagerade den traditionella vänstern. 2019 avgick miljö- och energiministern Nicolas Hulots i protest mot Macrons otillräckliga klimatpolitik. Det blev gnistan som satte igång en löpeld av protester i landet. Många engagerade upplevde att den annars delade vänstern var på väg mot en enad front i klimatfrågan, med förankring i ett brett folkligt engagemang. Men så stannade expansionen upp, rörelsen tappade fart (inte minst i samband med Covid) och många verkade ge upp tanken på en enad grön vänster.

Det gjorde dock inte Alternatiba – istället påbörjade man ett arbete med att utveckla sina mobiliseringsstrategier. Man började med att undersöka hur mönstren för engagemang i klimatfrågan såg ut, och fann att även om 87 procent av fransmännen ansåg att klimatfrågan var viktig, var det politiska engagemanget i frågan tydligt koncentrerat till människor som var (1) ideologiskt vänster/mitten-orienterade och (2) socialt privilegierade. Slutsatsen var tydlig: klimatrörelsen måste länka ihop klimatkampen med andra, mer klassbaserade kamper, och på så sätt expandera längs den sociala dimensionen. Det alliansbyggande som man inledde då bidrog troligen till att det franska vänsterblocket i somras, fem år senare, på den korta tiden från att valet utlystes till att det hölls, lyckades gå från splittrat och nederlagstippat till att bli en vinnande enhetsfront och störst i parlamentet (även om Macron därefter vägrat samarbeta vänsterut och istället gjort högerns Michel Barnier till regeringsbildare). I det partipolitiska enandet speglades Alternatibas alliansbygge med andra sociala rörelser av det gröna partiets framträdande roll i att få de olika vänsterpartierna att dra åt samma håll. Tillsammans gjorde man valdagen till en stor besvikelse för Nationell Samling och deras samarbetspartners.

Hur såg då detta framgångsrika alliansbyggande ut? Enligt Lulu utgick det från tre sammanhängande principer. Alternatiba satte som mål att:

  • Stötta aktioner där människor som direkt påverkas av klimatförändringarna själva agerar.
  • Undersöka och ibland samtala med de agerande om kopplingen mellan klimatförändringar och deras kamp.
  • Förmedla deras röster utan att anpassa budskapet för att få det att låta mer sofistikerat.

Sex inspirerande exempel

Lulu gav sex konkreta exempel på hur Alternatiba byggt allianser med andra grupper – först fyra samarbeten med kamper som har indirekt koppling till klimatkampen, och sedan två som inte tydligt hänger ihop med klimatet:

1. Samarbete med Front de Mères, ett “fackförbund” för mammor i arbetarklassområden som jobbar för bättre livsvillkor för barnen som växer upp där. FDM kampanjade för vegetariska alternativ i skolmatsalen, bland annat för att många barn av religiösa skäl inte äter fläsk, och mot byggandet av en motorväg genom ett av områdena där de organiserade människor lokalt. Alternatiba hjälpte dem att ta fram och sprida argument.

2. Samarbete med en grupp boende nära en flygplats, som upplevde mental och fysisk stress på grund av bullret. Alternatiba hjälpte dem att prata om, och förstå sina upplevelser som en konsekvens av flygindustrins destruktiva samhälls- och klimateffekter i stort, och kampanjade framgångsrikt för att stänga ner en av flygplatsens terminaler.

3. Solidaritet med de europeiska bondeprotesterna, som började i Frankrike i januari 2024 och som riktades mot den jordbrukspolitik som gynnar jätteföretag inom jordbruket på bekostnad av mindre bönder, både på EU-nivå och nationell nivå.

4. Solidaritet med tågförarfacket som kampanjat för att återställa det offentligas kontroll över och ansvarstagande för tågtrafiken.  

5. Samarbete med ett strejkande soparbetarfack i Paris, i samband med att arbetarna tvingades återgå till arbetet efter ett domstolsutslag. Efter inofficiella kontakter mellan Alternatiba och soparbetarna genomförde Alternatiba en aktion där man band ihop soptunnor med buntband, så att sopåkarna (som inte får bära kniv) inte kunde utföra sina arbetsuppgifter – strejken kunde därmed i praktiken fortsätta, trots förbudet.

6. Sist men inte minst: deltagande i kampen mot Macrons stora pensionsreform, som en överlägsen majoritet av fransmännen är emot och som miljontals människor strejkade eller protesterade mot under första halvan av 2023. Så här sa Lulu om Alternatibas roll i det sammanhanget:
Till en början var inte klimatorganisationerna involverade i någon aktion, men vi tillförde ett klimatargument till fackföreningarnas krav: Att arbeta mer i syfte att  producera mer är skadligt för planeten, och med klimatförändringens konsekvenser kommer det dessutom att bli fysiskt omöjligt att arbeta så många år. Genom att koppla samman dessa frågor lyckades vi motivera klimataktivister att fullt ut engagera sig i kampen.

”Varför binder vi ihop soptunnorna?” Lulu betättar om Alternatibas aktion till stöd för strejkande soparbetare i Paris.

Vi behöver länka frågor oftare

Här en reflektion: Alternatibas arbetssätt visar på ett alternativ till den strategi som ofta präglar miljörörelsens arbete, där politiska ställningstaganden brukar hållas inom ramen för en snävare miljö- och klimatorienterad argumentation. Alliansbyggandet med de andra sociala rörelserna visar att miljörörelsen kan plocka med sig argument och erfarenheter från den egna diskursen, och skapa förtroendeingivande positioner även i samtal där helt andra frågor står överst på agendan. När man deltar i sociala kamper som engagerar många människor utan stark identifikation med miljörörelsen – till exempel kampen mot pensionsreformen eller bonderörelsens protester – kan man kanske också överskrida de konfliktlinjer som brukar nämnas i diskussioner om “kulturkriget”, som ju ofta lyfts fram som ett dilemma för vänstern i allmänhet och miljörörelsen i synnerhet. Detta kan visa sig viktigt, inte bara för att förmå rörelsen att locka till sig fler aktiva anhängare, utan också för att minska motståndet från människor och grupper som tenderar att betrakta miljörörelsen som något destruktivt eller provocerande. 

Förutsättningen för den alliansbyggande strategin framstod i Lulus presentation vara det självförtroende som kan ses som kärnan i de tre tidigare nämnda principerna: miljörörelsens organisationer och aktivister behöver lita på att de egna argumenten kan göras angelägna och användbara också för den majoritet av befolkningen som har mer direkt materiella frågor som huvudsaklig grund för sitt politiska förhållningssätt och agerande. 

Allra sist betonade Lulu att miljörörelsen måste vara kreativ i tänkandet kring hur man kan alliera sig med andra rörelser och kamper, och hur man bäst utformar sina stödaktioner, för att skapa den sorts allianser som kan låta miljörörelsen växa till en bredare folklig rörelse. Enligt Alternatibas erfarenheter kan det alltså handla om allt ifrån att knyta ihop soptunnor med buntband för att att stötta en strejk, till att kontakta gödseleldande bondeprotester för att samordna och förstärka ett gemensamt storbolagskritiskt budskap.

Resten av Sommarforum 

Sommarforum slutade inte med Lulus programpunkt, utan innehöll många fler intressanta föreläsningar och workshops. Sammanlagt höll omkring 15 personer i olika pass under de fyra dagarna. Bland dessa fanns Nayef Ghoul och Hanna Borglund från Forgazaschildren, som höll en workshop om kriget i Gaza och medias rapportering, Agnes Kullenmark, klimatsamordnare på fackförbundet DIK, som berättade om den nya klimatombudsroll man infört inom facket, Karl Andreasson från The Movement Hub, som ledde en workshop i kreativ aktionsplanering, Leo Rudberg från Jordens Vänner, som höll en föreläsning om miljörörelsens segrar där bland annat kampen för att rädda Ojnareskogen fick särskilt fokus, och Lars Igeland från Färnebo folkhögskola, som pratade om nya industrier, gruvor och konflikter i det svenska “framtidslandet i norr”. Det går att läsa mer om de flesta av de andra pass som hölls på Färnebos webbsida för Sommarforum, här

Utöver passen bjöd arrangörerna också på en utflykt till närliggande Gysinge med bad i Dalälven och besök på Naturum, spelningar och framträdanden från både kursdeltagare och artister, och gemensamma middagar med god mat och trevligt häng.

Sammanfattningsvis blev Sommarforum och klimatfestivalen en riktig sommarhöjdpunkt. Särskilt fokuset på miljörörelsens möjligheter att kroka arm med andra rörelser känns lovande – med dem i färskt minne känns höstvindarna nu bara härligt friska.

PS.
Kolla förresten in övrigt som händer på Färnebo Folkhögskola! Hållbar energi tillsammans och En annan ekonomi är möjlig är två exempel på deltidskurser med start nu i oktober som man fortfarande kan anmäla sig till. Och kursen Nya perspektiv på rättvisa och klimat är en kurs på heltid under vårterminen som bland annat kommer resa till Frankrike för att möta aktiva i rörelserna där. 

Affisch för kursen En annan ekonomi är möjlig.

En annan ekonomi är möjlig!

Förra våren 2023 ordnade Demokratisk Omställning studiecirkeln En annan ekonomi är möjlig. Nu i oktober 2024 ger WEAll Sverige, Demokratisk Omställning och Färnebo folkhögskola en distanskurs med samma namn, inspirerad av förra vårens studiecirklar men med ett utvecklat upplägg.

Kursen bygger vidare på den mångfald av perspektiv och initiativ som finns inom WEAll internationellt. Den kommer ta upp koncept som donutekonomi, solidaritetsekonomi, ”not for profit”-ekonomi, personalövertagande, kooperativ och lokalekonomisk omställning.

”Vi fokuserar även i kursen på hur det går att arbeta praktiskt, till exempel vad föreningar och folkrörelser, lokalsamhällen och politik, samt arbetsplatser och företag kan göra för att bidra till en mer rättvis och hållbar ekonomisk utveckling”, står det i kursinbjudan.

Sök idag!

Kursen pågår i 10 veckor på deltid och är utformad för att kunna kombineras med arbete eller andra studier.

Den startar den 14 oktober och består av digitala träffar på tisdagskvällar, samt en helgträff på Färnebo folkhögskola.

Missa inte resurserna på Oräddastäder.se

Rörelserna runt om i Europa för en demokratisk omställning av samhället med kommunen som utgångspunkt, med andra ord de så kallade municipalistiska rörelserna för ”orädda städer”, har inte försvunnit även om de uppmärksammas mycket lite i media. Vi hittar dem såväl i europeiska metropoler som i mindre orter på landsbygden. Det handlar om nya demokratiskt sinnade lokala plattformar som i vissa fall själva styr kommunen, och i andra fall tillsammans med andra politiska krafter, både utanför och innanför parlamenten, driver på för en demokratisk omställning. Inte sällan är det dessa rörelser, och i dessa kommuner, man går i bräschen för en grön och rättvis omställning i Europa. Inspirerande exempel i sammanhanget är Grenoble och Paris.

För att sprida kunskap om erfarenheterna och lärdomarna från de här rörelserna, och idén om en municipalistisk politik, har en rad olika studiematerial sammanställts. På ett svenskt plan har vi i Demokratisk Omställning, tillsammans med andra som vill främja en liknande politik, samlat material på resurssidan www.oräddastäder.se

Bland annat kan man här hitta studiematerialet ”Kommunen är vår – 8 steg för att förstå municipalismen”, som består av 24 intervjuer med personer aktiva i olika municipalistiska initiativ runtom i Europa. Studiematerialet producerades 2019-2020, och då i första hand för en fransk publik, men intervjuerna har sedan textats på engelska för att göra det tillgängligt för fler. Läs mer om studiematerialer här!

På oräddastäder.se finns också information om uppföljaren till boken Orädda städer (utgiven på spanska och katalan 2018, på engelska 2019, och på svenska 2021). Uppföljaren heter Fearless Cities – Municipalist Politics in Action (2022) och samlar en mängd artiklar som reflekterar över den municipalistiska rörelsens utmaningar och möjligheter.

På sidan finns också information om en relativt nyproducerad ”virtuell guide” till de municipalistiska rörelserna i Europa. Denna guide är en sammanställning av artiklar, reportage och annat som ger den nyfikne en bra inblick i municipalismen, både ”inne i” och ”utanför” institutionerna. Med andra ord åskådliggörs hur rörelsen både handlar om att samverka med sociala rörelser för förändring utomparlamentariskt, liksom att ta initiativ till nya lokala ”partier” eller valplattformar. Nya lokala partier är något vi också sett exempel på i Sverige, inte minst i kommuner där man är missnöjd med den rådande politiken och frustrerad över de lokala politikernass oförmåga att lyssna på medborgarna, både i större tätorters stadsdelar och i omgivande landsbygder.

Starta en studiecirkel!

Materialet på sidan lämpar sig mycket väl för studiecirklar! Prata med andra du känner som kan vara intresserade och ta hjälp av ett studieförbund för sånt praktiskt som att lägga upp en studieplan, låna en lokal där ni kan träffas, utskrifter och kopiering.

Att starta en studiecirkel om orädda städer kan vara ett första steg för att göra din egen stad lite modigare och lite mer demokratisk. Tillsammans kan vi bygga en rörelse för orädda städer även här i Sverige!

Foto: Kennisland, används enligt CC BY-SA 2.0-licens.

Dan Chodorkoff, aktivist, författare och kulturantropolog. En av grundarna av Institute for Social Ecology.

Socialekologi och lokal omställning

Dan Chodorkoff var med och startade Institute for Social Ecology i USA för 40 år sen. Nu kommer han till Café Planet på onsdag 24 september, kl.18.00 – 21.00, på Ekocentrum i Göteborg.

Hur kan vi undvika miljökatastrof, skapa starkare lokalsamhällen och bygga en bättre värld?

Dessa frågor kommer Dan att prata om både från ett teoretiskt och praktiskt perspektiv, samt med utgångspunkt i ett flertal exempel från 40 års arbete med olika folkrörelser för ekologisk omställning. Han kommer visa bilder från projekt som han varit delaktig i och målet är att få till en diskussion om hur socialekologiska idéer kan tillämpas i praktiskt arbete för samhällsförändring.

Dan är kulturantropolog, aktivist och författare. Han har skrivit romanen Loisaida som utspelar sig på Lower East Side i New York, där gräsrotsaktivister startade stadsodlingar och installerade solpaneler och vindkraftverk på hustaken redan på 1970-talet. Dan har skrivit Lousiada: A Novel, och är just nu i september aktuell med essäsamlingen The Anthropology of Utopia: Essays on Social Ecology and Community Development.

Café Planet äger rum på Ekocentrum, Aschebergsgatan 44 i Göteborg. Här hittar du en karta.

Anmäl dig till eventet på Facebook, och bjud in vänner och bekanta!

Föredraget hålls på engelska. Arrangörer är Studiefrämjandet, Ekocentrum  och nätverket Demokratisk Omställning.

In english:

Social Ecology and Community Development

Cultural Anthropologist Dan Chodorkoff co-founded the Institute for Social Ecology 40 years ago. Now he is visiting Café Planet in Gothenburg.

How can we avoid ecological disaster, strengthen our communities, and organize for a better world?

These questions will be addressed from both a theoretical and practical perspective drawing on examples from Dr. Chodorkoff’s 40 years of experience working with movements for ecological reconstruction and community development.

He will illustrate the talk with slides from projects in which he has been involved, and engage the audience in a discussion of how these ideas might be applied in their own community.  Dan Chodorkoff is the author of Loisaida: a Novel, and The Anthropology of Utopia: Essays on Social Ecology and Community Development.

Please feel free to register to the Facebook event and share it with your friends.

Café Planet is held in Ekocentrum, Aschebergsgatan 44, Gothenburg. Here you can find a map .

The talk will be in english. The event is organized by Studiefrämjandet and Ekocentrum, together with the network Demokratisk Omställning.

Följ med till Ecological Challenges i Oslo! Foto: Young Shanahan

Nu är vi snart på väg! Följer du med?

25-27 september är det dags för den internationella konferensen Ecological Challenges i Oslo. Vi är redan en grupp på drygt tio personer från Sverige som kommer att åka till Oslo för att delta. 

Vill du följa med? Då ska du delta i den resande kurs som vi arrangerar för att utväxla tankar och erfarenheter både inför konferensen, såväl som efter. Det går att anmäla sig till kursen fram till 20 september, men anmäl dig gärna redan idag.

Kursen arrangeras i samarbete med Färnebo folkhögskola, som jobbat med resande kurser sedan 1970-talet.

Konferensen är en unik möjlighet att få ta del av intressanta perspektiv och delta i angelägna diskussioner kring frågor som:

  • Vilken roll har deltagande demokrati i kampen för att hantera miljöproblemen?
  • Vilka problem skapar urbaniseringen och hur kan vi göra våra städer gröna?
  • Hur kan arbetarrörelsen och miljörörelsen samverka för att driva fram en omställning?
  • Vilka möjligheter och fallgropar kommer med det förnyade intresset för ”degrowth”, ”välfärd utan tillväxt” och gemensam resursförvaltning?
  • Hur kan vi utveckla en bred, radikal ekologisk folkrörelse?

Konferensen i Oslo pågår 25-27 september. Konferensen inleds med en social aktivitet på kvällen torsdag 25 september. Fredag 26 september och lördag 27 september är det konferensprogram från morgonen till kvällen båda dagarna. Lämplig dag att resa till Oslo är alltså torsdag 25 september, och tillbaka söndag 28 september.

För de som deltar i den resande kursen finns en plattform för samtal och gemensamt lärande på webben. Vi använder First Class folkbildningsnätet. Anmäler du dig till kursen så bekräftar du ditt deltagande i kursen och konferensen genom att logga in på First Class och säga hej till de övriga kursdeltagarna.

Om du reser till konferensen som kursdeltagare så får du deltagaravgiften (500 NOK) för konferensen betald av nätverket Demokratisk Omställning. Resa och boende måste du dock fortfarande bekosta själv, även om vi gärna hjälper dig med att hitta ett billigt boende i Oslo.

Konferensens program hittar du här: http://new-compass.net/2014conference/program

Läs om huvudtalarna här: http://new-compass.net/2014conference/presenters

Läs mer om den resande kursen här: http://demokratisk-omstallning.org/2014/07/20/resande-kurs-till-ecological-challenges-i-oslo/

Varmt välkommen att delta på både konferens och kurs!

Hälsningar, Jonathan Korsar och Svante Malmström

 

Nätverket Demokratisk Omställning

www.demokratisk-omstallning.org

www.facebook.com/demokratiskomstallning

www.twitter.com/Dem_Omstallning

 

Foto: Young Shanahan, CC-licens/Flickr
Konferensen Ecological Challenges i Oslo tar fokus på hur vi kan bygga ekologiska städer. Foto: Bernt Rostad

Resande kurs till ”Ecological Challenges” i Oslo

Ecological Challenges är en internationell konferens 25-27 september 2014 i Oslo, Norge.

Nätverket Demokratisk Omställning i samarbete med Färnebo folkhögskola ordnar en resande, nätbaserad kurs för alla som reser till konferensen från Sverige. 

Några av de centrala frågorna för konferensen är:

  • Vilken roll har demokrati och deltagande i kampen för att hantera miljöproblemen?
  • Vilka problem skapar urbaniseringen och hur kan vi göra våra städer gröna?
  • Hur kan arbetarrörelsen och miljörörelsen samverka för att driva fram en omställning?
  • Hur kan Vilka möjligheter och fallgropar kommer med det förnyade intresset för ”degrowth”, ”välfärd utan tillväxt” och gemensam resursförvaltning?
  • Hur kan vi utveckla en bred, radikal ekologisk rörelse?

Läs mer om om konferensprogram mm här.

Vårt mål med en resande kurs är att underlätta deltagande i konferensen, samt skapa förutsättningar för gemensamt lärande och delade reflektioner före, under, samt efter konferensen.

Upplägg 

Före: Nu under veckorna inför konferensen börjar vi bekanta oss med varandra med hjälp av First Class Folkbildningsnätet. Vi presenterar oss för varandra och tillsammans reflekterar vi över vad som gjort oss intresserade av den här konferensen. 

Under: I samband med konferensen i Olso kommer vi givetvis att ses. Några av oss kommer också att arbeta med att dokumentera olika presentationer, diskussioner och paneler. Vi siktar på att publicera en del av detta som lärresurser på Folkbildningsnätet.

Efter: Efter konferensen använder vi oss återigen av First Class Folkbildningsnätet för att dela och utveckla våra gemensamma reflektioner utifrån det som tagits upp konferensen.

Vill du delta?

Anmäl dig genom att gå till anmälningssidan och registrera dig.

När vi tagit emot din anmälan får du uppgifter för använding av kursens digitala plattform mm skickat till dig per mejl. Obs! Det är viktigt du loggar in på First Class med utskickat användarnamn och lösenord för att bekräfta din plats.

Resa och boende

Vi erbjuder inte en gemensam resa med tåg, buss eller dylikt till konferensen. Resa bör du med andra bok själv. Som kursarrangörer kan vi dock hjälpa dig att hitta ett billigare boende och eventuellt kan vi ordna kostnadsfritt enklare boende för några personer.

Kostnader

Att delta i denna kurs är kostnadsfritt. Väljer du att delta i kursen så får du även deltagaravgiften för konferensen betalad av nätverket Demokratisk Omställning. Deltagaravgiften skulle annars vara 500 norska kronor. Kostnader för resan, samt boende måste du dock stå för själv.

Sista datum för anmälan

Anmälan kommer att stå öppen fram till 20 september. De som anmäler sig tidigare kommer dock att kunna starta tidigare med det första kursmomentet, där vi bekantar oss med varandra inför konferensen.

Frågor?

Svante Malmström och Jonathan Korsár är kursledare. Kontakta dem genom att mejla till: info@demokratisk-omstallning.org

Så här skriver arrangörerna om konferensen:

”Vissa hävdar att demokrati är ett hinder för att lösa klimatkrisen. Följaktligen skulle, enligt samma logik, auktoritära åtgärder vara nödvändiga för att skapa en grönare framtid. På konferensen kommer vi att undersöka den motsatta idén om deltagardemokrati som ett sätt att handskas med utmaningarna. På vilka sätt spelar skalan roll? Utmaningar möter oss på alla skalor, från det lokala till det globala – hur påverkar aktuell skala valet av strategier i förändringsarbetet?

Konferensen Ecological Challenges syftar till att erbjuda en mötesplats för olika delar av den ekologiska rörelsen och forskare som jobbar med rörelserelevanta frågor. Målet är att föra samman dessa för att diskutera framtiden för våra städer, miljöetik samt miljöfrågornas sociala dimension. Konferens är en sällsynt händelse då den för samman både akademiker som arbetar med dessa teman och aktivister från den ekologiska rörelsen. Konferensens syfte är att utveckla våra gemensamma mål för ett ekologiskt samhälle och vägar framåt för den ekologiska politiken.

Ecological Challenges arrangeras av New Compass och Institutionen för sociologi och kulturgeografi vid universitetet i OsloVi organiserar evenemanget utifrån förståelsen att aktivister från ekologirörelser kan dra nytta av teoretisk reflektion över sina positioner och sin praktik. På samma sätt kan akademiker dra nytta av att diskutera sin forskning med rörelseaktiva.”

Foto: Bernt Rostad, CC-licens/Flickr