Blogg

Förändra systemet – inte klimatet!

Är det på gatorna framtidens demokrati växer fram? Hundratusen människor
demonstrerade för klimatet i London – aktivisten Moa från Sverige var på plats.

Av Jonathan Jansson Åkerberg

Sextiotusen människor tågade sakta fram på gatorna i Westminster i centrala London lördagen den 22 april med banderoller och plakat för att uppmärksamma det akuta läget för klimatet, massutrotningen av arter och att det behövs systemförändring – ett nytt sätt att göra politik. En av aktivisterna på plats var Moa Berglund som reste dit tillsammans med en grupp aktivister från Sverige.

– Jag vill höja min röst för en rättvis framtid på jorden, både för varandra och
planeten, säger hon.

Hundratusen människor samlades under aktionsdagarna mitt i den politiska maktens hjärta i Westminster utanför parlamentet och de politiska departementen. ”The Big One”, som blev namnet för aktionen, anordnades av miljörörelsen Extinction Rebellion i samarbete med 200 andra organisationer. Det centrala budskap var att olika sociala rörelser måste gå samman för vår överlevnad och att det är vi medborgare och invånare som måste ta makten
för att själva förändra samhället i grunden.

– Vi har så mycket som är värt att kämpa för och som vi måste kämpa för tillsammans, säger Moa.

Demonstrationen var del av Extinction Rebellions nya taktik i Storbritannien: massmobilisering. Detta till följd av att samhällets ledare och politiker fortsatt visar att de hellre prioriterar fossilindustrins jakt på vinster framför planeten och människors liv. Politiker som hellre låter klimataktivister fängslas och vårt gemensamma hem brinna upp än står upp mot fossilindustrin och den lilla elit som tjänar miljarder på att förstöra planeten.

– Det känns viktigt att ta plats i det offentliga rummet och gå ut många på gatorna. Visa att det inte kan fortsätta som det gör idag med ökade utsläpp och politiker som bara kör på utan att lyssna på naturen och folket, säger Moa.

Att demokratin är ett projekt som måste sträcka sig bortom att enbart rösta en gång vart tredje eller fjärde år var något som kommunicerades ut under helgen. Demokratiska experiment runtom i världen som bygger på deltagande demokrati och organisering underifrån – bortom partipolitiken och kapitalismens vinstjakt – visar istället vad som händer när vanliga människor går samman för att ta makten. Att vi faktiskt är helt ypperligt duktiga på att fatta egna beslut för att förbättra våra liv och samhället i stort.

Massmobiliseringen i London vittnar om att det förhoppningsvis börjar bli tydligare för alltfler att beslut om våra liv och vår framtid är alldeles för viktiga för att lägga i händerna på en liten partipolitisk elit. Att den enda vägen ur problem såsom växande klyftor, rasism och klimatkris är att vi kämpar tillsammans för att ta makten över våra egna liv. Något som flera av de tvåhundra organisationer från bland annat miljörörelsen, flyktingrörelsen och fackrörelsen som gick samman under paroller som ”Unite to survive” var väl medvetna om.

– Jag tar med mig insikten och vikten av att hitta vägar där vi kan gå samman flera olika typer av organisationer och verkligen visa att vi gör det här för något större. Det är kampen för klimatet, framtiden, för varandra och då måste vi se bortom andra saker som vi kanske tycker olika inom. De hade verkligen jobbat hårt för det i London och lyckats väldigt fint, säger Moa.

Foto: "Crowd" av Wayne Large, CC-licens

Kurs om lokalekonomi – startar 15 maj

Visste du att det finns minst 137 sätt att skapa mer hållbara, demokratiska och inkluderande lokalsamhällen? På Färnebo folkhögskola kan du lära dig mer om detta om du söker den 5 veckor långa distanskursen Lokalekonomi och förändringsarbete för nyfikna lär du dig mer om detta. Du lär dig också att hålla i en studiecirkel som kartlägger olika lokala möjligheter.

Kursen är utformad för dig som vill vara med och utveckla en ort genom att titta på de möjligheter som finns just där. I kursen lär du du dig att kartlägga lokala utmaningar, resurser och möjligheter. Du skaffar dig ”lokalekonomiska glasögon”, vilket du har stor nytta av om du är engagerad i din ort eller i någon av vår tids brinnande samhällsfrågor, t. ex växande samhällsklyftor, demokratiunderskott eller klimatfrågor.  

Du lär dig praktiskt att involvera andra genom att göra en lokalekonomisk analys ihop med andra, i form av en studiecirkel. På detta sätt får du insikt i hur en lokal kartläggning av möjligheter kan bidra till både gemensamt lärande, nytt demokratiskt engagemang, nya företag samt nya föreningsinitiativ på en ort. 

Kursen vänder sig både till dig som är ideellt engagerad i din ort, aktiv i en folkrörelse och till dig som arbetar professionellt med lokal utveckling.  

Kursen ges på 50% studiefart 15 maj – 18 juni. Den är utformad med tanke på att det ska vara möjligt att kombinera deltagande på kursen med jobb eller andra studier.

Läs mer om kursen och anmäl dig här!

Foto ovan: ”Crowd” av Wayne Large, licens: CC BY-ND 2.0

Medborgare i Europa har länge mobiliserat mot nyliberal politik och för alternativ, tex här för en bättre jordbrukspolitik i Europa. Foto: GUE/NGL, Wikicommons

Många söker alternativ till nyliberalismen

Text: Jonathan Korsar

Så här skrev Göran Therborn i Aftonbladet i januari 2020: ”Utan att det syns i svenska medier eller hörs på de flesta politiker lever vi plötsligt i en samhällsekonomisk upplysningstid, i viss mån intellektuellt jämförbar med klimatupplysningen”. Therborns artikel, som huvudsakligen är en recension av Thomas Pikettys bok Kapitalet och ideologin, lyfter att det nu internationellt pågår en mycket omfattande kritisk diskussion kring de senaste 40 årens ekonomiska politik, den s.k. nyliberalismen. Therborn beskriver hur Piketty radikaliserats och citerar honom gillande: ”Inför den uttalade bankrutten för ideologier grundade på liberalismen och nationalismen är det bara utvecklandet av en verklig participatorisk och internationalistisk socialism … som kan lösa dessa [världens] motsättningar.”

Nyliberalismen i Sverige har färgat de senaste decennierna i sådan grad att många mellan 20 och 60 år levt hela sina vuxna liv i ett samhälle och med en samhällsutveckling som präglats av nyliberalismen. Kritiken mot nyliberalismen har dock varit tilltagande under lång tid, och i och med den sista finanskrisen och covidpandemin har den kritiska diskussionen både breddats och fördjupats. Ett exempel på det sistnämnda är konferensen ”Connecting the Dots: Rethinking Globalization, Intermediation, and Efficiency” som ägde rum i oktober 2022 i Columbia, USA.

På konferensen deltog bland annat Stacy Michell från nordamerikanska Institute for Local Self-reliance och hon argumenterade för att nyliberalismen ”aktivt förnedrat och förstört lokalsamhällen som självmedvetna och självstyrande platser”. Den har berövat platser deras ”ekonomiska och politiska makt och gjort dem underordnade under avlägsna enheter” i form av storföretag. Hon argumenterade för att alternativet till nyliberalismen behöver uppmärksamma lokalsamhällen ”som demokratins byggstenar”. Hon sa bland annat: ”Om nyliberalismen har gjort människor till underordnade bör vi [nu istället] försöka skapa den typ av gemenskaper som odlar människors förmåga att vara medborgare”. För att sådana gemenskaper ska kunna utvecklas ”måste vi bygga upp en politisk ekonomi på lokal nivå som främjar människors förmåga till kollektivt beslutsfattande, delat ansvar och förvaltarskap”.

Inledare på konferensen var Rana Foroohar från Financial Times som skrivit boken Homecoming: The Path to Prosperity in a Post-Global World (2022). Hon påpekar i sin inledning bland annat ironin i att nyliberalismen är en ekonomisk doktrin som formulerades för att motverka nationalism och fascism, men som nu uppenbarligen kommit att stimulera just dessa politiska rörelser inte minst i USA och Europa.

Titta på hela den inspelade konferensen här:

Stacy Michell från Institute for Local Self-Reliance talade som en del av den panel som börjar, lite drygt 4,5 timme in i konferensen vid 4:46:03.

Välkommen på studiecirkel om Orädda städer och bygder!

Studiecirkel om Orädda städer – startar 15 februari!

Vill du lära dig mer om rörelserna för orädda städer? Då har du chansen att göra det i en studiecirkel som löper från mitten av februari till slutet av april. Anmälan är nu öppen!

Studiecirkeln kommer att hållas digitalt på zoom men med möjlighet att träffas fysiskt för dem som bor på samma ort. Demokratisk Omställnings lokalgrupp i Göteborg kommer att träffas fysiskt vissa träffar.

Förutom boken kommer vi även att ta hjälp av videoklipp annat material om municipalism och municipalistiska rörelser runt om i världen. Studiecirkeln ordnas i samarbete med Studiefrämjandet.

Översiktlig studieplan:
Onsdag 15/2 – Introduktion
Onsdag 1/3  – Vad är municipalism?
Onsdag 15/3 – Politisk organisering
Onsdag 29/3 – Politiska program 1
Onsdag 12/4 – Politiska program 2
Onsdag 26/4 – Uppsummering och avslut

Läs mer och anmäl dig här: https://oräddastäder.se/studiecirklar_2023/

En bild föreställande olika färgade cirklar och texten "Studiecirkel En annan ekonomi är möjlig"

Studiecirkel om ekonomiska alternativ – startar 25 januari!

Nu kan du anmäla till dig till vårens ekonomistudiecirkel ”En annan ekonomi är möjlig”. Cirkeln är möjlig att delta på var du än bor i landet, då den kommer ske med stöd av videomöten. Cirkeln startar 25 januari och sista anmälningsdag är 23 januari. Studiecirkeln ordnas i samarbete med Studiefrämjandet.

Det är enklare att föreställa sig världens undergång än kapitalismens slut. Detta uttryck tycks fortsatt fånga det tillstånd vi idag befinner oss i. Skenande ojämlikheter, klimatkris, ökade levnadskostnader och ökande skuldberg. Att våga föreställa sig någonting annat är i dessa tider en radikal handling.

Demokratisk Omställning tror på människans förmåga att tillsammans skapa någonting bättre. Av denna anledning vill vi bjuda in alla nyfikna, hoppfulla, arga eller apatiska till en studiecirkel där vi ämnar utforska hur delar i ett nytt rättvist och hållbart ekonomiskt system kan se ut, och vilka som redan nu jobbar mot att få det att hända.

Studiecirkeln kommer att bestå av åtta tillfällen med start 25 januari 2023 (vecka 4) och sedan fortsätta varannan vecka fram till början på maj. Träffarna kommer att främst ske digitalt, men det kommer även finnas tillfälle att ses fysiskt om intresset finns. Varje tillfälle kommer att behandla ett särskilt tema och de preliminära temaområdena är följande:

  • Vad är kapitalism?
  • Alternativa system och modeller
  • Banker och ekonomiska institutioner
  • Tillväxtkritik
  • Från en global exploaterande ekonomi till en lokalt förankrad solidarisk ekonomi
  • Varför har ingen förändring skett? Hur systemförändring går till

Mellan träffarna kommer vi ta del av texter, poddar och videos som kommer vara uppdelat i kärninnehåll – sånt som alla förväntas ta del av, samt förslag på vidare fördjupning. Det kommer finnas en tydlig planering, men alla som medverkar kommer också kunna bidra med förslag på material och frågor att ta upp.

Lokala initiativ utvecklar demokratin!

Text: Jonathan Korsar

Samtidigt som högersvängningen på riksplanet återspeglas i kommunalvalens resultat pågår just nu en förändring i det lokalpolitiska landskapet. Lokala partier blir både vanligare och får idag större stöd än tidigare. Dessa lokala mobiliseringar har en tendens att överskrida riksdagspolitikens höger-vänsterskala och har ofta fokus på att öppna upp politiken och fånga upp lokala behov som förbisetts.

Hela 00-talet präglades av en uppåtgående trend för lokala partier i kommunalpolitiken. Under 10- och 20-talet har trenden fortsatt. I valet 2014 fick 38 lokala partier över 10 procent. I valet 2018 lyckades 44 av 316 lokala partier få mer än 10 procent av rösterna i kommunen där ställt upp.  Sju partier fick över 20 procent och två samlade över 30 procent.

Inför valet 2022 jobbade ett antal av de lokala partierna ihop för att öka uppmärksamheten kring att det finns möjlighet att rösta annorlunda i lokalpolitiken. Detta gjorde man genom organisationen Lokala partiers nätverk. I denna kampanj uppmärksammades bland annat att 49 av dessa lokala partier är med och styr sina kommuner, vilket innebär att ungefär var sjätte av Sveriges 290 kommuner delvis styrts av ett sådant parti under den sista mandatperioden.

I valet 2022 jämfört med valet 2018 ökade antalet lokala partier som deltog från 118 till 138. Även antalet kommuner med lokala partier ökade från 121 till 129. Valresultatet visar också att antalet kommuner i landet där lokala partier fått minst fem procent eller mer av rösterna ökade i årets val jämfört med 2018.

Även om den övergripande trenden är att lokala partier får mer mandat i fler kommuner så gick 12 av de 20 lokala partier som var störst 2018 bakåt i valet 2022.

Regionalt såg det också olika ut för de lokala partierna. I till exempel Stockholms län gick småpartierna generellt bakåt. I andra regioner som Uppsala län och Värmland har småpartierna gått framåt. De 15 kommuner där lokala partier fått minst 20 procent av rösterna är alla landsbygdskommuner, vilket kanske pekar på att grogrunden för den här typen av lokala mobiliseringar är större på mindre orter.

En del nybildade partier gör succé, till exempel fick Knivsta.nu 27,5 procent i Knivsta och en utbrytargrupp ur Socialdemokraterna i Övertorneå, Framtid S i Övertorneå, fick 15 procent i sitt första val. I Gislaved fick nystartade Medborgarpartiet i Gislaved 18,5 procent av rösterna. Folkinitiativet Arjeplog, som bland annat jobbat mot beslutet att lägga ner en gymnasieskola men som också anammat ett bredare program för ”öppenhet, diversifiering, och utveckling, inte avveckling … ett Arjeplog för alla, ung som gammal”, fick 29 procent av rösterna i kommunen.

Folkinitiativet Arjeplog vann hela 6 mandat i sitt första val och visar tydligt på hur lokala intressen kan organisera sig för att få inflytande över lokal politik. Bild: Skärmdump från SVT:s publicering 19 september 2022.

Varför går de lokala partierna framåt?

På kommunalt plan kan medborgare mer direkt relatera till olika politiska sakfrågor. Det är tex inte ovanligt med lokala partier som både vill stärka det offentliga och underlätta för lokala företag. Frågor som på riksnivå traditionellt varit vattendelare mellan socialistiska och borgerliga kan med andra ord i det lokala sammanhanget uppfattas på ett annat sätt eller få stå tillbaka till förmån för andra frågor som upplevs som mer angelägna. Ett exempel på hur det politiska tänkandet ser annorlunda ut i lokalpolitiken jämfört med på riksnivå är Lomma, en moderatstyrd kommun som återkommunaliserade äldreomsorgen.

Detta att det finns öppningar för en annan sorts medborgarpolitik på lokal nivå är också något som beskrivs i boken Orädda städer – en guide till den globala municipalistiska rörelsen som kom ut i början av 2022. Boken visar att utvecklingen mot fler lokala partier med nya visioner om en bättre demokrati och en samhällsförvaltning som bättre svarare mot lokala behov är en global trend.

Statsvetaren Sofie Blombäck pratar om tre skäl till att lokala partier uppstår. Det kan handla om en lokal fråga som samlar folk, till exempel hot om nedläggning av en skola. Det kan också handla om att folk lokalt vill kunna driva lokala frågor utan att ta hänsyn till riksdagspolitiken. Slutligen kan det också handla om att personer lokalt är oeniga med ett parti de annars stödjer i riksdagspolitiken.

Hoppfull trend värd att stärka

I ett politiskt läge där politiken generellt svänger åt det auktoritära och mindre demokratiska hållet är det hoppfullt att det lokalt sker demokratiska mobiliseringar. En utmaning är dock att se till att denna demokratiska impuls också faktiskt leder till en fördjupning av demokratin.

Lokalt finns stora möjligheter att göra människor direkt delaktiga i utformningen av politiken. Detta kan ske tex genom medborgarbudgetar, bygdestämmor, deltagande fysisk planering och liknande. På lokalt plan kan de förtroendevalda ha en mer direkt relation till de som har valt dem. På så sätt spelar kommunalpolitikens ”hur” lika stor roll som politikens ”vad” i den lokala verklighet där de flesta av oss spenderar vår vardag.

Samhällsekonomin är också mer begriplig lokalt, till exempel hur den offentliga sektorn samspelar (eller inte samspelar) med det privata näringslivet. I det lokala sammanhanget blir det tydligt att många verksamheter (inte bara de offentligt ägda) är allmännyttiga; det är ju inte minst en mångfald av lokala företag som möjliggör livet i Sverige. Således finns det också goda förutsättningar för allianser mellan sådana grupper av individer som i riksdagspolitiken fångas upp av antingen höger- eller vänsterpartier.

Låt oss därför värdesätta de lokala mobiliseringar som just nu sker runtom i landet. För att bryta upp den partipolitik som ofta brister i sina oklara visioner för lokalsamhället, och ibland också i sin förvaltning av våra gemensamma resurser. Låt oss med ett kritiskt öga visa solidaritet med alla initiativ som vill främja lokal demokrati och som söker att involvera fler i det lokalpolitiska arbetet. Engagerar vi oss i den här typen av mobiliseringar kan vi i bästa fall bidra till att förnya samhällsförvaltningen och driva på för en demokratisk omställning av både lokal politik och samhällsekonomi.

Foto ovan: Bjørn Utne, CC BY-SA 2.5 https://creativecommons.org/licenses/by-sa/2.5, via Wikimedia Commons